Källkritik, AI och ”deepfakes”. Kunskap kring medie-och informationskunnighet, MIK, har kanske aldrig varit mer relevant än idag. Men hur ser det ut med MIK hos de olika bibliotekstyperna och vad kan vi lära oss ifrån varandra? Frågan undersöks under Biblioteksdagarna 2025.
Under programpunkten ”MIK i teori och praktik”, på årets Biblioteksdagar, kommer Ola Pilerot, professor och studierektor för forskarutbildning, Högskolan i Borås, att ge en teoretisk introduktion till MIK. En av de största utmaningarna för att stärka MIK i samhället idag är också en möjliggörare, menar Pilerot.
– Ingen kan ha undgått att vi lever i en tid med ett oerhört komplext medie- och informationslandskap där alla rimligtvis då och då måste fundera över vad i informationsväg som är trovärdigt och tillförlitligt. Detta landskap i sig är den stora utmaningen. Men det innebär att frågor som relaterar till MIK får – eller bör få – större uppmärksamhet än tidigare, vilket förmodligen medför en möjlighet för dem som vill verka för att MIK stärks i samhället, till exempel bibliotekarier, säger Pilerot.
Under programpunkten hoppas han att deltagarna får med sig att arbetet med och för MIK måste förstås och bedrivas utifrån det sammanhang och den kontext där man önskar att medie- och informationskunnighet ska få genomslag. Det är därför mycket positivt, menar han, att de bibliotekarier som medverkar i samtalet kommer från och har erfarenheter av olika bibliotekstyper med olika målgrupper.
Ett prisma av perspektiv
Efter den teoretiska introduktionen hålls ett samtal med tre bibliotekarier om hur de arbetar med MIK i praktiken i sina respektive verksamheter.
– Universitetsbiblioteken har en viktig roll att spela och det är upp till oss att ta den rollen. Vi behöver bli bättre på att synliggöra vår kompetens och visa hur utbildning i MIK kan och bör se ut. Dagens informationslandskap har aktualiserat behovet av MIK och det är upp till oss att ta chansen att bli en mer integrerad del av lärosätenas kärnverksamhet. Vi kan bidra och vara en del av både utbildning och forskning med vår särskilda kompetens inom området, säger Hanna Frank, enhetschef på Karolinska institutets universitetsbibliotek, som deltar i samtalet.
Några av utmaningarna på universitetsbiblioteket handlar just om att synliggöra bibliotekariernas kompetens inom MIK och vilken roll de kan spela när det handlar om att stärka studenternas förmågor inom MIK. Lärosätena behöver uppmärksamma hur utbildning i MIK ska ske på utbildningarna och där har universitetsbiblioteken en roll att spela, menar Frank.
– Vi behöver bli bättre på lyfta MIK som en strategisk fråga och plattform för fördjupat samarbete med kärnverksamheten, säger Frank.
Övriga medverkande
Jenny Poncin är biträdande stadsbibliotekarie Stockholms stadsbibliotek och kommer att berätta om hur deras bibliotek jobbar med MIK.
Alva Franzon är bibliotekarie på Rosendalsgymnasiet, Uppsala kommun.
Emilié Sörberg är undervisande bibliotekarie på Arkitektur- och Samhällsbyggnadsbiblioteket vid Chalmers tekniska högskola. Hon kommer att ge sitt perspektiv från högre utbildning om hur studenter uppskattar sin egen medie- och informationskunnighet.
Spåret avslutas med en workshop där du som deltagare får utbyta erfarenheter av att arbeta med MIK i din vardag, utifrån vilken kontext du är verksam i.
