I Sverige finns det många typer av bibliotek, var och en med sina unika uppdrag, målgrupper och förutsättningar. Det som förenar dem alla är deras gemensamma uppdrag att förmedla kunskap. Här hittar du kortfattad information om bibliotekslagen, det svenska biblioteksväsendet och de olika typer av bibliotek som finns.
Sveriges nuvarande bibliotekslag (2013:801) trädde i kraft den 1 januari 2014 och sätter ramarna för verksamheten vid landets offentligt finansierade bibliotek. Lagen slår fast att biblioteken inom det allmänna biblioteksväsendet ska främja det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Lagen knyter på så sätt an till hur bibliotekens grundläggande uppdrag uttrycks i internationella sammanhang, till exempel i IFLA:s och Unesco:s olika biblioteksmanifest. Svensk biblioteksförening och Svenska Unescorådet har publicerat de internationella biblioteksmanifesten i svensk översättning: Bibliotekens internationella manifest.
För en mer detaljerad beskrivning av bibliotekslagen finns i vår rapport:
För det demokratiska samhällets utveckling.
Begreppet ”det allmänna biblioteksväsendet” används ofta för att beskriva den offentligt finansierade biblioteksverksamheten i Sverige. Detta omfattar bibliotek med kommunal, regional och statlig finansiering, som tillsammans utgör majoriteten av landets bibliotek. För privat finansierade bibliotek finns det i dagsläget ingen samlad statistik. På den här sidan presenterar vi sju övergripande bibliotekstyper som ger en bild av Sveriges samtliga bibliotek. Denna indelning är dock inte heltäckande. Exempelvis inkluderas inte folkhögskolebibliotek, eftersom deras finansiering och drift varierar. Även musei- och arkivbibliotek kan ses som egna kategorier, men oftast räknas de in under begreppet specialbibliotek.
Folkbiblioteken är Sveriges mest tillgängliga kulturinstitution och finns i både stora och små kommuner. Utöver fysiska och digitala böcker erbjuder de ett brett utbud av medier, tjänster och programverksamhet. Folkbiblioteken fungerar också ofta som en viktig mötesplats i lokalsamhället. I många kommuner finns även mobila bibliotek som kommer nära användarna i exempelvis glesbygd. Folkbibliotek drivs av kommuner, men det finns även några få som sköts av företag, föreningar eller stiftelser. Oavsett vem som driver verksamheten omfattas alla folkbibliotek av bibliotekslagen. Här kan du se Sveriges officiella biblioteksstatistik.
Enligt bibliotekslagen ska det finnas folkbibliotek i alla kommuner. De ska vara öppna för alla och anpassade efter användarnas behov. En viktig del av uppdraget är att främja läsning och tillgång till litteratur, med särskilt fokus på barn och unga för att stödja deras språkutveckling och väcka läslust. Folkbiblioteken har också i uppgift att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas, exempelvis för lärande och informationssökning. År 2018 genomförde Svensk biblioteksförening en attitydundersökning med hjälp av Novus för att ta reda på vad användarna tycker om folkbiblioteken.
Fängelse- och häktesbiblioteken i Sverige drivs av Kriminalvården. Det finns inget lagkrav på att erbjuda biblioteksverksamhet, vilket innebär att varje anstalt själv beslutar om den ska ha ett bibliotek eller inte.
De flesta fängelser och häkten erbjuder någon form av biblioteksservice, men omfattningen varierar stort mellan olika institutioner. Vissa anstalter har egna bibliotekslokaler med anställda bibliotekarier, medan andra har avtal med kommunbibliotek som hanterar verksamheten. På vissa platser sköts biblioteksservicen av kriminalvårdare. Mer information om bibliotek inom Kriminalvården finns på deras webbplats.
Kungliga biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek och en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. Biblioteket samlar in, bevarar och tillgängliggör nästan allt som publiceras i Sverige. Det kan vara allt från manuskript, böcker och tidningar till musik, tv-program och bilder. Som myndighet arbetar KB för demokrati, jämlikhet och fri åsiktsbildning genom att samverka med andra bibliotek och aktörer inom kultur- och utbildningssektorn. Här kan du läsa mer om KB:s uppdrag och tjänster.
Biblioteken vid Sveriges universitet och högskolor spelar en central roll i att ge studenter, lärare och forskare tillgång till granskad vetenskaplig information. De erbjuder idag ett brett utbud av digitala publikationer, samtidigt som många fortfarande har omfattande fysiska samlingar. Förutom att tillhandahålla resurser utbildar biblioteken också studenter i informationssökning och källkritik. De stödjer dessutom forskare med publicering och forskningsprocesser. Dessa bibliotek ingår ofta tillsammans med specialbibliotek under begreppet ”forskningsbibliotek”. Enligt bibliotekslagen ska alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen ha ett bibliotek. Detta gäller de statliga lärosätena, men även andra högskolor som Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping omfattas av lagen, eftersom de till stor del finansieras med offentliga medel.
Medicinska bibliotek och sjukhusbibliotek har två huvudsakliga uppdrag: att förse vårdpersonal och studenter med aktuell medicinsk forskning och att erbjuda medier för patienter och deras anhöriga. På vissa sjukhus finns även särskilda bibliotek för barn. Verksamheten drivs oftast av regioner. Dessa bibliotek är en integrerad del av den kliniska vården och bidrar till att vården baseras på bästa möjliga kunskap och vetenskap. Medicinska bibliotekarier stödjer och utbildar vårdpersonal i informationssökning samt tar fram underlag för vårdriktlinjer och forskning.
Bibliotekslagen betonar att biblioteken ska ge särskild uppmärksamhet till vissa målgrupper: personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med ett annat modersmål än svenska.
Detta innebär bland annat att biblioteken ska erbjuda litteratur på:
Alla regioner har enligt bibliotekslagen i uppdrag att bedriva regional biblioteksverksamhet. Målet är att stödja länets folkbibliotek genom att främja samverkan, utveckling och hög kvalitet. Arbetet kan också omfatta skolbibliotek, när det bedöms lämpligt. Huvudansvaret för verksamheten ligger hos regionen, med ekonomiskt stöd från staten.
Tidigare hade den regionala biblioteksverksamheten främst i uppgift att hantera kompletterande medieförsörjning, det vill säga att erbjuda lån av medier som de lokala folkbiblioteken saknade. Även om detta fortfarande är en del av uppdraget i många regioner, ligger huvudansvaret idag på Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå.
Enligt lag ska alla elever i Sverige ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Skolbiblioteket är en viktig del av utbildningen och ska fungera som ett pedagogiskt stöd för elevernas lärande och utveckling.
Verksamheten regleras både av skollagen och bibliotekslagen. Ansvarig huvudman för skolbiblioteket är densamma som för skolan, vilket i Sverige kan vara en kommun, en region, staten eller en enskild aktör.
Specialbibliotek erbjuder specialiserad information inom ett specifikt ämnesområde och vänder sig till en tydlig målgrupp. Dessa bibliotek finns ofta hos statliga myndigheter, stiftelser, institut, museer samt arkiv och används främst av anställda, forskare och studenter.
Exempel på specialbibliotek i Sverige är:
Specialbibliotek varierar mycket i inriktning och verksamhet, men deras huvudsakliga uppgift är ofta att tillhandahålla information och resurser till moderorganisationens anställda. Många av dessa bibliotek har dessutom unika samlingar, som de tusentals svenska originalmanuskript som finns på Svenska Filminstitutets bibliotek. Ett annat viktigt uppdrag för många specialbibliotek är att samla in och bevara medier inom sitt specifika ämnesområde. Specialbibliotek inkluderas ibland tillsammans med lärosätesbibliotek under begreppet ”forskningsbibliotek”. Samtidigt är många specialbibliotek även öppna för allmänheten vid vissa tider.
Vi har granskat vetenskaplig informationsförsörjning inom special- och myndighetsbibliotek i två rapporter:
