Möjligheten att vara med på Svensk biblioteksförenings invigning av de nya, fina lokalerna på Sveavägen fick mig att börja fundera på de gemensamma nämnarna mellan föreningen och Unesco. Vid första anblick kanske beröringspunkterna inte verkar vara så många.
Världsarv – det är det första som många tänker på när man säger Unesco. Och när man ser ett bibliotek framför sig är det nog det bilden av det kommunala bibliotekets trygga väggar som många får upp på näthinnan. Själv tänker jag på hyllan med alla hästböcker i Jönköpings bibliotek där jag stod och försökte hitta en bok som jag inte redan läst.
Skilda världar, kan tyckas.
Men dessa båda organisationer har mycket gemensamt. Faktum är att biblioteken har en oumbärlig roll inom alla Unescos mandatområden.
Unesco är det FN-organ som har till uppdrag att bidra till fred och säkerhet genom samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur samt kommunikation och information. Det bildades för exakt 80 år sedan – vid andra världskrigets slut, när väldigt många kultur- och utbildningsinstitutioner låg i ruiner. Målsättningen var att bidra till ömsesidig förståelse och solidaritet, för att vi ska slippa uppleva de hemskheter som grundarna av Unesco precis varit med om. Idag samlar Unesco över 190 länder runt om hela världen och skapar sammanhang där människor kan mötas och verka för en hållbar utveckling. Svenska Unescorådet är ett organ som utgör en bro mellan Unescos globala arbete, Sverige och det svenska samhället.
Unescos mandat är brett och det är det som gör att kopplingarna till bibliotek också är många.
Utbildning – det utgör Unescos största verksamhetsområde – och där är kopplingen till biblioteken tydlig, inte minst genom IFLA:s och Unescos långa samarbete och gemensamma manifest för bibliotek. Alla barns rätt till utbildning är grundläggande. Det ligger centralt inom Unescos mandat, och här spelar skolbiblioteken en väsentlig del i skapandet av en tillgänglig och inkluderande skolmiljö.
Ett annat mandatområde för Unesco är vetenskap. Inom vetenskapen är biblioteken en integrerad del, en viktig infrastruktur för all forskning. Den fråga som många inom den svenska sektorn för forskningsbiblioteket fokuserar på nu – öppen vetenskap – är en högaktuell fråga även inom Unesco. Inte minst för många utvecklingsländer där tillgången till aktuell forskning är en oerhört kritisk fråga. Unescos rekommendation från 2021 om öppen vetenskap betonar just att den öppna vetenskapen, som gemensam för mänskligheten, är viktig för att möjliggöra en rättvis och ömsesidig fördelning av vetenskapliga resultat.
Inom Unescos mandat för kultur arbetar organisationen både för det levande kulturlivet, för konstnärlig frihet och för konstnärers rättigheter – till exempel för författare, och för att skydda och bevara vårt kulturarv. Unesco har också under sitt mandat ett arbete för det dokumenterade ordet, där inte minst den svenska tryckfrihetsförordningen är ett exempel på ett verk som Unesco har listat som ett världsminne, ett unikt dokument som vi vill bevara för framtiden.
Unescos mandat är brett och det är det som gör att kopplingarna till bibliotek också är många.
Tryckfrihetsförordningen, och den grund den utgör för yttrandefrihet, tar oss också till det fjärde området som jag vill ta upp, nämligen Unescos arbete för kommunikation och information, och i synnerhet rätten till yttrandefrihet. Det är en av de högst prioriterade frågorna för Svenska Unescorådet och för Sveriges samarbete med Unesco. Jag skulle säga att det också är här som kopplingen mellan Svensk biblioteksförening och Svenska Unescorådet är som allra viktigast.
Jag tror att alla som läser denna text instämmer i hur betydelsefull yttrandefrihet är för demokratin och hur avgörande den är för individers möjlighet att fullt ut åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Men vi vet också att det i många länder är förenat med stora risker att utnyttja sin röst. Det är ett område som Sverige arbetar mycket med på ett internationellt plan. Vi driver på och stöttar Unescos arbete att sprida kunskap om yttrandefrihet, till exempel till domare och rättsväsendet, genom att skydda journalister samt främja akademisk frihet runt om i världen.
Men vi vet också att yttrandefriheten inte kan tas för given i Sverige, bland annat för att många yrkesgrupper utsätts för hat och hot och röster riskerar att tystas. Här har Svenska Unescorådet arbetat för att föra samman journalister, forskare och kulturutövare i det som idag heter ”Kommittén för demokratins röstbärare”.
Faktum är att biblioteken har en oumbärlig roll inom alla Unescos mandatområden.
Ett annat område som vi måste agerar mot är all den des- och misinformation som sköljer över oss. Även här arbetar biblioteken och Unesco med samma mål, och bibliotekariernas arbete för att främja medie- och informationskunnighet (MIK) ligger helt i linje med det arbete som Unesco gör, att sprida kunskap till olika grupper i samhället.
Som ni ser, de gemensamma nämnarna mellan Svensk biblioteksförening och Svenska Unescorådet är många, och så även målbilden att verka för demokrati och öppenhet.
/Maria Wilenius,
generalsekreterare Svenska Unescorådet
