I början av april deltog jag i den europeiska biblioteksorganisationen Eblida:s årsmöte och årliga konferens. Den här gången hölls både möte och konferens på Lettlands nationalbibliotek.
Med applåder antogs Eblida:s nya strategi och med den organisationens nya vision: ”Democratic, equitable, and sustainable European societies, where libraries ensure free and unhindered access to information, knowledge, and culture.”
För en biblioteksorganisation kan det ses som en given vision, där biblioteken spelar en självklar roll för dess uppfyllande. För de deltagande organisationerna på årsmötet fanns en konsensus om att vi alla i Europa, åtminstone inom Europeiska unionen, ser biblioteken som en viktig kugge i demokratin. I Västeuropa delar biblioteken även de svenska utmaningarna med en allt sämre ekonomi. Det finns också en ökad oro, och ibland faktisk framgång, för otillbörlig påverkan och censur.
Men, jag slogs även av hur lätt det mandatet kan tas ifrån biblioteken.
Under konferensdagen deltog jag i sessionen Advocating for libraries in today’s political landscape: Challenges and opportunities for Library Associations. En av talarna var Claudia Serbanuta, ordförande för Communities of the Future Association i Rumänien. Claudia berättade om bibliotekarier i Rumänien som inte bara ses som konträra av samhället för att de försöker att bedriva biblioteksverksamhet för romer, utan att de även blir ifrågasatta av sina familjemedlemmar. Det öppna biblioteket, som finns till för alla, med särskilt fokus på dem i utanförskap, är inte ens en självklarhet inom EU. Så, hur överens är vi egentligen om bibliotekens roll för demokratin, frågade hon oss som lyssnade.
Jag kom på mig själv med att tänka flera gånger under dagarna i Riga att det svenska biblioteksväsendet bör glädjas över bibliotekslagen med dess skrivningar om demokrati, fri åsiktsbildning och att biblioteken ska vara till för alla. Men, jag slogs även av hur lätt det mandatet kan tas ifrån biblioteken. Det är bara ett riksdagsbeslut bort, vilket är tydligt i hur bibliotekssektorn hanteras i USA just nu.
Det öppna biblioteket, som finns till för alla, med särskilt fokus på dem i utanförskap, är inte ens en självklarhet inom EU.
Här i Sverige är vi överens om att biblioteken har en viktig roll i samhällets demokratiska utveckling. Likaså kunde åtminstone de flesta som närvarade i Riga enas om att vi tillsammans måste arbeta för ett starkt europeiskt biblioteksväsende som arbetar för demokrati och yttrandefrihet. Samtidigt spelar fina ord på internationella konferenser mindre roll om dessa värderingar inte finns hos dem som bemannar biblioteken och möter användarna.
Den demokratiska ryggraden hos biblioteken i Sverige är stark, vilket är nödvändigt med de samhällsvindar som blåser idag. Tillsammans måste vi i bibliotekssektorn, nationellt såväl som internationellt, fortsätta att arbeta för att stärka bibliotekens demokratiska arbete.
/Lisa Gemmel, press-och opinionsansvarig, Svensk biblioteksförening.
