Henning Hansen, forskningsbibliotekarie vid Vitterhetsakademiens bibliotek, Riksantikvarieämbetet, har fått Svensk biblioteksförenings resestipendium för att delta i konferensen SHARP vid University of Rochester, USA.

– Att få resestipendiet från Svensk biblioteksförening är både hedrande och en stor hjälp i mitt arbete. Det möjliggör att jag kan delta i SHARP:s internationella konferens och där synliggöra en hittills relativt outforskad del av vårt svenska kulturarv – de tidigmoderna familjebiblarna. För mig innebär det också en chans att visa upp det unika material som finns i Vitterhetsakademiens bibliotek, där jag har min arbetsplats, säger Hansen.

Konferensen ”Society for History of Authorship, Reading and Publishing” (SHARP) har i år temat “Beyond the Book”, och Hansen kommer under konferensen att hålla ett föredrag med titeln ”Repositories of Memory: Early Modern Swedish Family Bibles”.

Henning Hansen.
Henning Hansen. Foto: Karolina Gerdin.

 

– Jag undersöker familjebibelns roll i det tidigmoderna Sverige, utifrån studier av ett antal bevarade 1600-talsbiblar som bevarats företrädesvis vid offentliga institutioner. Ingen av de undersökta biblarna har varit föremål för mer djuplodande studier tidigare, och förhoppningen är att presentationen ska väcka nyfikenhet för familjebiblar som studieobjekt. SHARP är det enskilt viktigaste organet för forskning på bok- och bibliotekshistoria. Deras årliga konferens utgör en unik möjlighet att få ta del av den senaste forskningen, samla värdefull inspiration för vidare forskning och utveckla nya samarbeten, och det är en given plats att sprida nya forskningsresultat, säger Hansen.

I sitt föredrag kommer Hansen att särskilt fokusera på den Oxenstiernska familjebibeln, som ingår i Vitterhetsakademiens biblioteks samlingar och innehåller unika anteckningar från 1600-talet. Under konferensen hoppas han på att knyta nya forskningskontakter, få inspiration från andras föredrag, och att få sätta familjebibeln på kartan som ett relevant och rikt forskningsobjekt, berättar Hansen.

– Familjebiblar med handskrivna anteckningar är relativt vanliga – många privatpersoner har dem i sina hem, och otaliga finns på svenska bibliotek – men de har hittills i mycket liten utsträckning studerats ur ett vetenskapligt perspektiv. Det finns också många fantastiska bibliotek på den nordamerikanska östkusten, och min förhoppning är att kunna förlänga min resa och besöka några av dessa, säger Hansen.

Under resan ser han fram emot att träffa nya och gamla kollegor från olika delar av världen.

– Att få diskutera idéer, metoder och material med bibliotekarier och bokhistoriker med olika bakgrund och erfarenhet är både stimulerande och berikande. Att lyfta fram familjebiblarna i detta sammanhang känns också särskilt meningsfullt; det är ett material som är både vardagligt och djupt kulturellt laddat. Konferensen blir också en möjlighet att visa på bredden och djupet i svenska bibliotekssamlingar, och visa hur relevanta de är i dagens forskningsdiskussioner om minne, materialitet och kulturarv, säger Hansen.