Max Valentin som är processledare, har skapat en webbtjänst, Demokratikartan 2.0, som ska hjälpa biblioteken att analysera de lokala demokratiutmaningarna.
Tanken med verktyget är att hjälpa bibliotek att fatta mer strategiska beslut i sitt demokratiarbete. Förhoppningen är att man kan identifiera lokala behov, till exempel underskott i demokratiskt inflytande.
I takt med att demokratidelen får ett allt tydligare fokus i landets biblioteksplaner, ökar också behovet av fördjupade beslutsunderlag. För att förstå bibliotekets roll i lokalsamhället räcker det inte med enbart besöksstatistik eller utlåningssiffror; det krävs underlag som belyser de faktiska lokala förutsättningarna. Här fungerar verktyget som ett värdefullt komplement, då det ger professionen möjlighet att analysera och utveckla verksamheten med utgångspunkt i det demokratiska uppdraget.
– Min förhoppning är att bibliotekarierna på ett resurseffektivt sätt kan utgå från specifika behov, snarare än färdiga metoder, säger Max Valentin som jobbar på Fabel kommunikation.
Fokus på rätt grupp
– Jag tror att man behöver se till att engagera rätt grupper av människor, om det är den demokratiska effekten man är ute efter. Det är inget fel att arrangera författarsamtal eller läsecirklar, men man ska vara medveten om att det riktar sig mot grupper som man redan når och som har en stark ställning i samhället, säger Valentin.
Demokratikartan gör det möjligt att identifiera var det demokratiska underskottet faktiskt finns lokalt, mer inzoomat än på kommunnivå. Det ger biblioteket en riktning både gällande geografi och inriktning.
– Sedan den 6 januari 2020 och stormningen av Kapitolium i USA har demokratiuppdraget i bibliotekslagen fått strålkastarljuset på sig, säger Valentin.
Han menar att insikten om att demokratin är allvarligt utmanad även i de mest solida demokratierna har landat hos de flesta. Insikt är en sak, agens till handling en annan, hävdar han.
Sänker tröskeln för analys
Verktyget är tänkt att sänka tröskeln och göra analysen mer tillgänglig i vardagen på biblioteken. Valentin ser ett ökat behov av stöd i dessa frågor ute i verksamheterna. Han menar att många bibliotekarier har hög kompetens inom medie- och informationskunnighet, MIK, och läsfrämjande, men demokratiuppdraget är tematiskt brett och kan inkludera metoder som inte är vardag för bibliotekspersonal.
– Det kan handla om polariserande politikfrågor på riksplanet som landar lokalt och kan behöva dialog och deltagande. Det kräver ibland andra kompetenser och samarbeten än de som finns på plats idag. Då blir det viktigt att förstå vilket behov man faktiskt försöker möta, säger Valentin.
Tjänsten har fått bra respons, de som har hört av sig säger att det är värdefullt att kunna se hur demokratin ser ut i ens egen kommun.
Beslutsunderlag för framtiden
Biblioteken befinner sig i en brytningstid där gamla sanningar behöver utmanas för att möta framtidens behov, hävdar Valentin. Han menar att biblioteken står inför ett skifte där traditionella metoder inte längre räcker till för att upprätthålla relevansen i ett föränderligt samhälle.
– Jag tror att den här typen av verktyg kommer att öka i betydelse om biblioteken ska ha förutsättningarna att bibehålla sin relevans, förklarar han.
Genom att våga lyfta blicken från det fysiska rummets traditionella begränsningar kan biblioteken hitta nya vägar för att stärka sitt uppdrag. Verktyget blir därmed en viktig pusselbit i arbetet med att skapa en mer strategisk och samtidsanpassad biblioteksverksamhet.
