Den 23 april presenterade regeringen en femårig lässtrategi för Sverige med syfte att peka ut en riktning framåt för regeringens fortsatta arbete med att stärka läsförmågan i Sverige.
Svensk biblioteksförening ställer sig positiv till regeringens ambition att ha ett fokus på läsning och då särskilt läsfrämjande för barn och unga under år 2026–2031. Ändringen av skollagen gällande bemanning av skolbiblioteken behöver, som nämns i strategin, följas upp, så att alla Sveriges elever får tillgång till en skolbibliotekarie med examen i biblioteks- och informationsvetenskap. Skolan har en central roll och lyfts förstås särskilt i strategin.
Samtidigt menar föreningen att samma medvetenhet saknas om folkbibliotekens roll som den viktigaste infrastrukturen för den frivilliga läsningen.
– Om staten vill att Sverige ska vara ett läsande land så måste man också vara beredd att finansiera den infrastrukturen för att Sveriges befolkning ska ha en likvärdig tillgång till läsning, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening.
Folkbiblioteken har flera viktiga läsfrämjande insatser genom verksamhet som Bokstart (där nyblivna föräldrar får hembesök och upplysning om barns språk- och läsutveckling), Sommarboken (som är en viktig satsning för att barn inte ska tappa i läsförmåga under loven), och andra aktiviteter under läslovet och satsningar riktat till särskilda grupper, som exempelvis Dyslexiveckan.
– I strategin nämns också läskunnighet som en förutsättning för medie- och informationskunnighet (MIK) och i förlängningen av det som en viktig del i beredskapen. Här spelar biblioteken redan en stor roll och även för detta behöver staten erkänna inte bara skolbibliotekens viktiga roll utan även folkbiblioteken och se till att dessa har tillräcklig finansiering, säger Ernhagen.
