Svensk biblioteksförenings ordförande Johanna Hansson skriver här angående senaste tidens tendenser till ökad politisk styrning av biblioteksverksamhet.
Svensk förvaltning har under lång tid byggt på en grundläggande respekt mellan politik och profession. En styrningsmodell som ger politiken mandat att sätta mål, besluta om resurser och kräva uppföljningar. Tillämpningen, hur detta utförs, har varit en fråga för tjänstepersoner.
Den senaste tidens återkommande diskussioner om innebörden i begreppet armlängds avstånd, i flera fall utifrån konkreta exempel där spelreglerna har satts ur spel, ger anledning till ökad uppmärksamhet.
På nationellt plan vill SD i riksdagens kulturutskott kalla upp ansvariga för public service-bolagen för att stå till svars för enskilda program. I ett lokalt sammanhang frågar sig Micaela Löwenhöök, ordförande för Moderaterna i Skellefteå: ”Varför får politiker detaljstyra till exempel äldre- och barnomsorg, men absolut inte kultur?” (”Ingenting är heligt”, Norran, 26 februari 2020)
Den blandning av missförstånd, misstro och i värsta fall önskan att sätta den demokratiska styrningen ur spel, som det här är exempel på, behöver mötas. Bäst gör vi det i dialog utifrån en respekt för våra olika roller och mandat som politiker och som professionella tjänstepersoner. Men dialogen får aldrig skymma den viktiga principen om just armlängds avstånd.
Det är inte unikt för kulturverksamhet att politiker inte styr på detaljnivå. Lärare planerar undervisningen i skolor och på universitet, inom vården är det de olika vårdprofessionerna som bäst vet hur man lindrar och botar. En slags armlängds avstånd även där alltså.
Det kan beskrivas som en förtroendevalds respekt för utbildning, erfarenhet och profession. På bibliotek handlar det professionella uppdraget om att inom de ramar som den lokala politiken ger, arbeta utifrån bibliotekslagens uppdrag att bidra till det demokratiska samhällets utveckling genom att främja till kunskapsförmedling, fri åsiktsbildning och litteraturens ställning.
En av de viktigaste poängerna med den demokratiska styrningen ”under lagarna” är att undvika godtycklighet i beslutsfattande och tillämpning. Det ställer stora krav både på politik och på profession. Beslut och praktik ska präglas av långsiktighet, konsekvens och likabehandling. Utfallet såväl av det politiska beslutsfattandet som av den professionella praktiken kan och ska diskuteras, men i huvudsak utifrån de styrande principerna och inte utifrån enskildheter. Bibliotekens verksamhet ska präglas av allsidighet och kvalitet. Ansvaret ligger på chefer och medarbetare. Bedömningen av huruvida man lyckas eller inte, kan inte göras utifrån ett enskilt program eller bokinköp, utan utifrån en samlad bild av verksamheten.
Svensk biblioteksförening ser med oro på tidens tendenser till ökad politisk styrning av biblioteks- och kulturverksamheterna. Det är ett direkt hot mot den rätt som grundlagen ger varje medborgare till kulturell frihet och till att fritt bilda sig en åsikt. Vi uppmanar samtidigt alla demokratiska krafter, i alla partier, att tydligt stå upp för grundläggande demokratiska värden och inte minst för det fria ordet.
Johanna Hansson
Ordförande Svensk biblioteksförening
