Sex unga biblioteksutvecklare har under året tagit plats på Örebro bibliotek med uppdraget att väcka läslust, spegla ungas perspektiv och bidra till ett mer inkluderande bibliotek. Genom projektet Unga biblioteksutvecklare får ungdomar möjlighet att påverka bibliotekets verksamhet, samtidigt som de blir förebilder för andra unga.
Projektet Unga biblioteksutvecklare startade i januari 2025 för att inspirera och uppmuntra barn och unga till läsning genom att anställa flerspråkiga ungdomar som förebilder. Målet är att utveckla bibliotekens läsfrämjande arbete och skapa aktiviteter som speglar ungas erfarenheter och intressen.
– Vi ser ett tydligt behov av att anpassa bibliotekets verksamhet utifrån barnets perspektiv, säger projektledaren Edith Barlow vid Örebro bibliotek.
Hon berättar att arbetet bygger vidare på rapporten ”Barnets bibliotek – en kartläggning ur ett barnrättsperspektiv” och att projektet ska ge barn och unga större inflytande i frågor som berör dem själva.
– Vi ser också ett behov av att stötta flerspråkiga ungdomar i sin identitetsutveckling genom kulturella och språkliga aktiviteter, säger hon.
De sex ungdomarna: Hiba Ali Agha, Faatma Abukar, Yusef Said, Qadra Mohamad, Emil Cederulf och Marwa Sarwari, går på gymnasiet. De drivs alla av samma sak: viljan att inspirera fler att upptäcka glädjen i att läsa.
– Jag valde att vara med för att jag alltid har velat jobba inom biblioteksbranschen. Jag gillar att läsa och vill att alla ska läsa, säger Faatma.
– Jag tyckte jobbet lät intressant. Jag såg annonsen och tänkte att det var något jag skulle tycka var roligt, säger Yusef.
– Jag tror starkt på att många kan tycka om att älska böcker om de blir introducerade till det på ett bra sätt. Jag vill vara en av anledningarna till att de börjar älska att läsa, säger Marwa.
– Jag har alltid velat jobba med att främja läsningen bland unga och väcka läslusten hos dem, säger Hiba.
För de unga biblioteksutvecklarna handlar uppdraget inte bara om att inspirera andra, utan också om att påverka hur biblioteket når ut och syns. De vill också på olika sätt bidra till att göra biblioteket mer öppet och relevant för fler. De vill lyfta ungas röster, nå ut via sociala medier, och skapa en mer inkluderande biblioteksvärld där flerspråkiga ungdomar känner att de kan ta plats. Genom sin erfarenhet av att arbeta med unga och sitt engagemang för läsning vill de sänka trösklarna till litteraturen och visa att det finns en bok för alla – bara man får rätt stöd att hitta den.
Läskrisen
I samtalen med ungdomarna blir det tydligt att de inte enbart vill främja läslust, utan också vill förändra strukturerna bakom det som ofta kallas ”läskrisen”. De har egna erfarenheter av hur skola, kultur och samhälle påverkar ungas relation till läsning och de tvekar inte att ge sina perspektiv.
– Det finns definitivt en läskris bland unga. Det finns ett begränsat utbud av böcker på skolbibliotek, och brist på kompetens på skolbibliotek, om det ens finns skolbibliotek, och detta har en stark påverkan på barnens och ungdomarnas läsning, säger Hiba.
– Läskrisen börjar i skolan. Skolan skapar en dålig relation mellan boken/läsningen och eleven. Genom att skolan tvingar eleven att läsa en bok som de kanske inte tycker om, ger det eleven en dålig uppfattning om läsandet. Problemet med läskrisen är att man jobbar systematiskt i stället för att göra individuella anpassningar till varje elev, säger Yusef.
Hiba och Marwa tror att bland annat att sociala medier och brist på förebilder kan ligga bakom att läslusten bland unga sjunker.
– Unga läser mindre om de andra som är hemma inte läser, speciellt pojkar, för att det fattas förebilder. Läsningen sjunker runt tioårsåldern och anses därför som barnslig aktivitet. I populärkultur avbildas läsning som något töntigt och negativt, Hiba.
Men trots de utmaningar de ser finns också hopp och lösningar. Ungdomarna menar att vägen framåt handlar om att unga själva får ta plats, skapa och inspirera andra unga.
– Att ungdomar ser andra ungdomar läser kan locka dem och ändra bilden de har av läsande ungdomar. Skolverket måste uppdatera läslistan, den är inte anpassad till dagens barn och ungdomar, säger Faatma.
– Jag tror det skulle behövas reformer i biblioteksvärlden. Att vi göra flera insatser för att väcka läslusten. Flera ungdomar som jobbar mot ungdomar. Möt ungdomar där de är! säger Hiba.
– Det kommer ge effekt om skolorna börjar göra en mer individuell insats mot eleverna, att unga läser böcker utifrån deras intresse i stället för bara tvång, säger Yusef.
– Jag tror att man måste normalisera läsandet hemma. Hela familjen läser och peppar varandra, Marwa.
En verksamhet som speglar samhället
Projektet handlar också om representation och inkludering. Barlow beskriver hur satsningen med unga biblioteksutvecklare bidrar till att personalgruppen bättre speglar invånarna i Örebro, både när det gäller ålder, ursprung och språk. Genom projektet får fler perspektiv och erfarenheter ta plats och synliggöras i verksamheten. Ungdomarna har redan hunnit bidra till en rad aktiviteter, från pop up-picknickar och bokklubbar till samarbeten med festivaler och lokala evenemang. En viktig del i arbetet har varit att introducera de unga biblioteksutvecklarna till hela personalgruppen för att bygga relationer och skapa naturliga samarbeten i vardagen. Och reaktionerna från allmänheten har varit övervägande positiva.
– De flesta tycker det är bra att olika delar av Örebro representeras genom de ungdomar vi har anställt. Vi pratar också öppet om de negativa kommentarer som ibland uppstår på sociala medier – det är viktigt att stå stadigt och stötta våra unga kollegor, säger hon.
Projektet Unga biblioteksutvecklare visar hur bibliotek kan arbeta långsiktigt med att inkludera unga i det läsfrämjande arbetet, både som deltagare och som medskapare.
– Jag tror att vi som chefer behöver engagera oss. Biblioteken har stora möjligheter att samverka, men det kräver att resurser avsätts, säger Barakat Aldammad, enhetschef på Örebro bibliotek.
I Örebro är det tydligt: när unga får plats på biblioteket skapas inte bara nya idéer, utan också framtidens läsande.
