“Mamma och pappa döpte mig till Fred. Men det hjälpte inte. Det blev krig i alla fall. Och pappa måste åka iväg och bevaka en gräns någonstans långt upp i norr. Mamma stickade vantar och strumpor så att han inte skulle frysa, för det var den kallaste vintern på evigheter.”
Så börjar Ulf Stark sin bok “En liten bok om kärlek” där han skildrar vardagen för en lågstadiepojke och hans vänner i Sverige under andra världskriget. I maj är det 80 år sedan krigets slut i Europa. SVT gör en storsatsning med serien “Sverige och kriget” som har premiär 11:e maj. Det är en serie som bland annat bygger på nutida intervjuer med dem som själva upplevde åren 1939–1945. Det är inte en serie för barn, snarast från högstadiet och uppåt. Men de som berättar om sina minnen var barn då. Därför blir ett perspektiv i serien barnens. Om hur familjen påverkas, hur förvirrande allt kunde uppfattas och den gnagande ovissheten om hur det skulle gå. Serien innehåller också filmmaterial som aldrig tidigare visats för en större publik, inklusive privata filmer som SVT fått in från hela Sverige.
Även de mindre smickrande delarna av Sveriges historia under andra världskriget kan man hitta i barnböcker.
Även de som kom till Sverige som flyktingar finns förstås med i “Sverige och kriget”. Där skulle jag vilja påminna om Ilon Wiklands fina skildring av sin egen flykt från Estland i “Den långa, långa resan” och Annika Thors fantastiska serie “En ö i havet”, med fortsättningar. Hon berättar om två judiska systrar som flyr från Österrike till ett liv på en liten ö i Göteborgs skärgård. “En ö i havet” kom i ny upplaga för ett par år sedan och finns också som lättläst bok. Om man söker just lättlästa böcker vill jag tipsa om författaren Torsten Bengtssons böcker avsedda för högstadiet, “Ett regn av bomber” med fortsättningar. De utspelar sig vid krigsslutet och en tysk pojke kommer till Sverige. De finska krigsbarnens öde skildras fint i Camilla Lagerqvists serie “Krigets barn” som inleds med “Mot okänt land”. Alla nämnda böcker är barnböcker, men de innehåller mycket som jag tror att man kan samtala med våra äldsta biblioteksbesökare om också.
Även de mindre smickrande delarna av Sveriges historia under andra världskriget kan man hitta i barnböcker. 2015 fick ovan nämnda Camilla Lagerqvist Nils Holgersson- plaketten av Svensk biblioteksförening för boken “Uppdraget”. Det är en riktig bladvändare om några tonåringar i Värmland som bildar en grupp som ska hjälpa norska flyktingar och avslöja tyska informatörer. Det är första delen i en serie med samma namn som gruppen – “Svarta rosorna”. Permittenttrafiken finns med i Mia Öströms bok “Slutstation”. Den handlar om Iris, en flicka i nutid som tillsammans med sin mamma och mammans nya kille flyttar till en gammal stationsbyggnad med stort renoveringsbehov. Ganska snabbt känner Iris på sig att huset rymmer hemligheter från det förgångna.
Alla nämnda böcker är barnböcker, men de innehåller mycket som jag tror att man kan samtala med våra äldsta biblioteksbesökare om också.
Det finns förstås väldigt många bra böcker för barn och unga som utspelar sig utanför det neutrala Sverige och många bra äldre böcker där författarna själva upplevde krigsåren i Sverige, till exempel av Hans Erik Engqvist och Maj Bylock. Så kanske har ni några guldkorn att vaska fram ur magasinet också?
Svensk biblioteksförening erbjuder, i samverkan med SVT, biblioteken att använda serien för att uppmärksamma litteratur om andra världskriget och om man vill ordna programpunkter som författarbesök. Biblioteken kan vända sig till info@svbib.se för att få mer information om serien, användning av logga, med mera.
/Jenny Nilsson,
utredare Svensk biblioteksförening.
