Hur ser öppen vetenskap och öppen publicering ut i dagens publiceringslandskap? Och hur kan man arbeta med öppen vetenskap i förhållande till främmande makt? Frågorna diskuteras under programpunkten ”Öppen vetenskap i en komplex värld” på Biblioteksdagarna 2025.
Öppen vetenskap diskuteras idag flitigt runtom i landet. År 2022 var 70 procent alla vetenskapliga artiklar publicerade i Sverige öppet tillgängliga och 2024 lade Kungliga biblioteket fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Publiceringen av vetenskapliga artiklar är idag dessutom en global industri som varje år omsätter närmare 210 miljarder kronor enligt Biblioteksbladet. Hur kan utvecklingen gällande öppen vetenskap se ut framåt, och vilka problem och möjligheter finns på vägen?
Under ett av spåren under Biblioteksdagarna 2025, som äger rum den 21–22 maj i Borås, diskuteras öppen vetenskap ur många olika perspektiv. Aprile Clark är bibliotekarie vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet och kommer under programpunkten att presentera hur de arbetar med att stötta forskare i processerna kring öppen publicering.
– Kostnaden för att publicera är ofta ett problem. Biblioteken gör redan mycket för att lätta den ekonomiska bördan, genom publiceringsavtal och annat finansiellt stöd för publiceringsavgifter vid öppen publicering, men det hjälper inte alltid hela vägen. Att man upplever att man behöver jaga en hög ”impact factor” kan också vara ett hinder för att publicera öppet, även om det nuförtiden oftast inte är antingen eller. Rådgivning inför och under publiceringsprocessen är en viktig uppgift för biblioteken och ett sätt att främja öppen vetenskap, säger Clarke.
Även om bland annat kostnaden är ett återkommande problem med öppen vetenskap så ser Clarke att det på senare år har blivit mer av en självklarhet att man ska publicera öppet. Hon menar att förbättrade möjligheter att få publiceringsavgiften täckt via sitt universitetsbibliotek har påverkat ökningen av öppen vetenskap.
Forskning och främmande makt
Under programpunkten håller Johanna Lundström, bibliotekarie och forskningsdatasamordnare, Anna Lindh-biblioteket, en presentation om öppen vetenskap och främmande makt. Finns det några risker kopplade till att forskningsdata och resultat blir mer tillgängliga?
– En förutsättning för att på laglig väg kunna tillgängliggöra forskningsdata öppet är att redan tidigt i forskningsprocessen utvärdera om det går, informationsklassa data och planera för rätt lagring och arkivering genom hela forskningsprocessen (och därefter!). Detta talar för att rörelsen mot öppen vetenskap driver på en allt säkrare datahantering. Risken är att utvecklingen i omvärlden sker snabbt och är svår att förutse. Vad som räknas som låg risk idag kan bli hög risk imorgon, säger Lundström.
Lundström menar att det visserligen funnits exempelvis ett fall med en rysk forskare inom teoretisk fysik på Stockholms universitet där Säpo gjorde bedömningen att hennes forskning hade dubbla användningsområden, men där handlade det inte om en direkt risk med forskning som tillgängliggjorts öppet, utan snarare att forskaren själv utgjorde ett ”hot mot den nationella säkerheten”.
– Sedan kan det ju absolut vara så att främmande makt använt sig av öppen vetenskap i illvilligt syfte men att vi inte har kännedom om det. Det ligger ju i sakens natur att det kan gå under radarn, så att säga, säger Lundström.
I programpunkten medverkar även Gustaf Nelhans, biträdande professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås, Erik Stattin, chef för Kungliga bibliotekets enhet för forskningssamverkan och Eric Luth, projektledare engagemang och påverkan, Wikimedia Sverige. De kommer att prata om öppen vetenskap och öppen publicering i dagens publiceringslandskap.
