Hur ser ungas läsning egentligen ut – och finns det verkligen en läskris? I Lund tog skolbibliotekarierna reda på svaret genom att fråga de som vet bäst: ungdomarna själva. Resultatet blev en eftermiddag fylld av samtal, föreläsningar och elevröster om läsningens betydelse i ungas liv.

Som medlem i Svensk biblioteksförening kan man söka pengar för att ordna en medlemsaktivitet. Några som har gjort det är skolbibliotekarierna Lotta Bask Davidson och Klara Önnerfält i Lund. De anordnade en kväll med fokus på ungas läsning där de bjöd in åtta gymnasieelever som berättade bland annat om läsning och läskrisen.

– Vi pratar ofta om ungdomars läsning, men sällan med dem. Vi ville höra deras egna röster.

”Det handlar om val, inte tvång”

Gymnasieeleverna Jna Majid EK och Sofia Ivarsson, båda från ekonomiprogrammet på Hedda Anderssongymnasiet, inledde kvällen med att dela sina erfarenheter av läsning. De berättade att läsintresset dalade i högstadiet när skolbiblioteket inte längre kändes tillgängligt eller inspirerande. För Majid Ek väcktes lusten till läsning först igen när hon började på gymnasiet som har ett öppet skolbibliotek.

– Jag läste min första bok på tre år tack vare skolbiblioteket, sa hon.

Ivarsson fyllde i:

– Problemet är inte böckerna, utan att man inte får välja själv. Om läsningen känns som ett måste blir den tråkig. Frihet och eget val är viktigast.

Vikten av förebilder

Många av eleverna återkom till hur vuxnas vanor påverkar deras egen läsning.

– Om vuxna inte läser, varför ska vi? frågade sig Majid Ek.

Ivarsson höll med:

– Det är svårt att ta till sig läsråd från någon som aldrig själv öppnar en bok.

Flera deltagare lyfte konkreta idéer för att främja läslust. Raya Mihova, som går ekonomiprogrammet på Katedralskolan, berättade om vikten av läsfrämjande aktiviteter redan i lågstadiet, så som läslov, quiz och boktävlingar.

– Det fungerade så länge vi fick välja själva. När lärarna började bestämma böckerna tappade jag lusten, sa hon.

Bild på Raya Mihova.
Bild på Raya Mihova. Foto: Lotta Bask Davidson.

Andra föreslog att man borde utnyttja sociala medier som BookTok, arbeta mer med bokcirklar och göra biblioteket till en självklar mötesplats.

– Kanske borde alla vuxna läsa offentligt ibland, så att det blir lika vanligt att se någon med en bok som med en mobil, föreslog hon sedan.

Engagemang och läsvana

Edvard Louis Johnson, som studerar International Baccalaureate Diploma Programme på Katedralskolan, menade att läsning handlar om något större.

– Vi har inte bara en läskris, utan en engagemangskris. Man läser inte för att någon säger åt en, utan man läser för att man vill veta mer om något som engagerar, sa han.

Han betonade att de tidiga insatserna är avgörande – de lägger grunden för allt som kommer senare. Barn ska få möjlighet att läsa, men också känna att det finns alternativ och att föräldrar tar ansvar för att skapa en läsande miljö hemma.

Bild på Edvard Louis Johnson.
Bild på Edvard Louis Johnson. Foto: Lotta Bask Davidson.


– Vi behöver omfokusera lite. Jag tror inte att man läser för att läsa, utan för att man är intresserad av något. Vi glömmer ibland att det är innehållet som väcker engagemanget, sa han.

Han menade också att det är helt enkelt lättare att sträcka sig efter mobilen än efter en bok, eftersom tröskeln dit är mycket lägre.

Eleverna Karin Marforio och Nina Erlandsson på naturprogrammet på Polhemskolan, som båda deltar i skolans bokklubb, beskrev hur många klasskamrater saknar läsvana och har svårt att förstå texter på djupet.

– Vi behöver tid att läsa utan bedömning, tid att läsa för läsandets skull, sa Erlandsson.

– Och lärarna behöver samarbeta mer med skolbibliotekarierna för att hitta rätt böcker till varje elev, fyllde Marforio i.

Bild på Karin Marforio och Nina Erlandsson.
Bild på Karin Marforio och Nina Erlandsson. Foto: Lotta Bask Davidson.

De berättade att många av deras kompisar vänder sig till ChatGPT när de inte förstår en text eller har svårt att tolka vad texten skildrar. Framför allt handlar det om att läsa mellan raderna, något som många upplever som svårt. Flera av dem har fått känslan av att allt fler i deras omgivning har svårt att förstå texter, eller till och med att de inte riktigt orkar läsa längre.

– Läskrisen handlar egentligen om en växande oro över att vi läser mindre. Men varför gör vi det? Jo, för att vi snabbt kan få underhållning på andra sätt. Korta videor och ständig tillgång till snabba intryck har gjort oss nästan allergiska mot att ha tråkigt och böcker blir bortprioriterade. Det är helt enkelt enklare att ta upp mobilen än att välja en bok och ge sig tid att komma in i den, sa de.

Samtidigt, menade de, spelar föräldrarna en viktig roll. Att det finns böcker hemma, synligt och lättillgängligt, gör skillnad. När böcker ligger framme blir det naturligare att plocka upp en bok och börja läsa.

– Testa olika genrer, för det viktigaste är att man läser. Begränsa skärmtiden, inte för att frigöra tid för läsning, utan för att lära oss att ha tråkigt ibland, sa de.

De berättade också att skolbibliotekariernas besök i klassrummen betyder mycket.

– Att de kommer till oss och visar att de finns, kanske lockar med fika för att få oss till biblioteket, det funkar. Tjata på oss, vi behöver det. Uppmuntran är viktigt, det är där det faktiskt börjar, sa de.

”Biblioteket måste vara öppet – och synligt”

Ella Zarnhall och Emilia Espersson, som läser samhällsprogrammet på Psykengymnasiet, avslutade med att betona bibliotekens betydelse.

– På högstadiet var biblioteket nästan alltid stängt. När vi började på gymnasiet kändes det som att kliva in i himmelriket. Det är något speciellt med att bara få sitta där, i lugnet, sa Zarnhall.

De betonade också vikten av att låta elever välja själva och skapa aktiviteter utan krav.

– Man kan inte bara ge en bok och säga ”läs den”. Det funkar inte. Men om man får välja, då vill man, sa Espersson.

Kvällen visade att läsningen lever men behöver näring. Och kanske finns lösningen, precis som flera av ungdomarna uttryckte det, i att lyssna mer, välja fritt och låta läsningen börja tidigt. Och att alltid ha biblioteken öppna!

Eller som eleven Majid Ek uttrycker det:

– Börja från grunden. Det är svårt att väcka läslusten på gymnasiet om den inte fått chans att växa tidigare.

Evenemanget genomfördes genom stöd från Svensk biblioteksförening.