När statsminister Stefan Löfven läste upp regeringsförklaringen i januari 2019 utlovades satsningar på fler skolbibliotek med utbildade bibliotekarier och att Läsdelegationens förslag ska genomföras.
I den budgetproposition som nu presenterats finns inget av detta med. Den nationella biblioteksstrategin är fortfarande ute på remiss och satsningen Stärkta bibliotek går 2020 in på sista året. För bibliotekssektorn är alltså årets kulturbudget ganska tom på nyheter, förutom en mindre satsning på läsfrämjande. Sedan tidigare har det varit känt att läslyftet, vilket också omfattar skolbibliotekarier, förlängs. Vi förväntar oss också att regeringen inom kort tillsätter en utredning som syftar till att skärpa skollagens krav på skolbibliotek. Detta kan förhoppningsvis bana väg för en större reform på området.
Folkbiblioteken, vars totala kostnader är omkring 4,5 miljarder, finansieras ju av kommunerna via kommunalskatt, statsbidrag och det kommunala utjämningssystemet. Regeringen föreslår en ökning av statsbidragen på 3,5 miljarder för 2020, vilket ska bidra till att stärka välfärden i kommunerna, inklusive folkbiblioteken. Det senaste året har det kommit täta rapporter om att landets kommuner får sämre ekonomi framöver, något som riskerar leda till neddragningar för folkbiblioteken. Tidigare i år visade Biblioteksbladet att nästan var fjärde kommun minskat sin biblioteksbudget för 2019. Under hösten fastställer många av landets kommuner sina budgetar för 2020. Det finns all anledning att bevaka hur biblioteken då prioriteras i förhållande till annan kommunal välfärdsverksamhet.
Björn Orring
Press- och opinionsansvarig
Foto: Finansdepartementet/Regeringskansliet.
