Kungliga biblioteket har släppt den årliga officiella biblioteksstatistiken för folkbibliotek, lärosätesbibliotek och övriga offentligt finansierade bibliotek. Statistiken visar bland annat bemanning, ekonomi och kostnader för medier för biblioteken för 2025.
Siffrorna för folkbiblioteken är i stort sett oförändrade, med en liten ökning av driftskostnaderna, och en liten minskning av antalet bemannade biblioteksfilialer. Kommunerna lägger i snitt 514 kronor per invånare på folkbiblioteken i jämförelse med 502 kronor 2024. Förutsättningarna att bedriva folkbiblioteksverksamhet ser också väldigt olika ut beroende på förutsättningar i kommunen. Det leder till en ojämlikhet i den biblioteksservice som erbjuds i landet.
– Det är stora variationer i satsningarna på folkbiblioteken mellan kommunerna det kan bero på allt i från ekonomiska svårigheter till politiska prioriteringar. Det är kommunernas ansvar att finansiera en grundläggande folkbiblioteksverksamhet som lever upp till bibliotekslagen och biblioteksplanen. Vi ser dock ett behov av statliga utvecklingsmedel, för en mer jämlik folkbiblioteksverksamhet över hela landet, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening.
För lärosätesbiblioteken är e-medier, som e-böcker och databasprenumerationer, fortfarande en stor utgift. Under 2025 lade lärosätesbiblioteken 807 miljoner kronor på e-medier, vilket är en fjärdedel av sektorns totala driftskostnader.
– E-medier är en viktig resurs för lärosätesbiblioteken att erbjuda forskare och studenter. Samtidigt ser vi att det äter upp allt större andel av bibliotekens resurser. Regeringen behöver tillsätta en utredning för att analysera hur kostnaderna drabbar lärosätena och deras bibliotek, och öka anslagen för att möta de ökande kostnaderna. Detta visar också vikten av att fortsätta arbetet med att öppen publicering av forskning säger Silvia Ernhagen.
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) erbjöd under 2025 totalt 173 000 titlar, och det gjordes nära 1,6 miljoner lån till 120 485 aktiva användare. Den tillgängliga litteraturen står dock inför en förändring, då samtliga e-böcker som publiceras från och med 1 januari 2027 ska vara tillgängliga för personer med läsnedsättning. Ansvaret för att låna ut ny litteratur i tillgängligt format kommer i mycket större utsträckning att hamna på biblioteken.
E-medier är idag väldigt dyra, både för folk- och lärosätesbiblioteken, vilket gör att uppdraget att tillhandahålla tillgängliga medier äter upp en stor del av mediebudgeten. Alternativet är att biblioteken inte kommer att kunna tillhandahålla tillgängliga medier till personer med läsnedsättning.
– Det är positivt att nya e-böcker blir tillgängliga vid publicering, men för biblioteken kommer det att leda till stora kostnadsökningar. Staten måste fortsatt säkra tillgången till tillgängliga medier för utlåning på biblioteken, det är en fråga om allas rätt till information, säger Silvia Ernhagen.
Läs mer om vad Svensk biblioteksförening ser för behov för det svenska biblioteksväsendet i vår valplattform.
