Svensk biblioteksförening har 23 olika expertnätverk där våra medlemmar har möjlighet att diskutera och dela erfarenheter. Ett av de är expertnätverket för skolbibliotek.
Magdalena Ivarsson är kontaktperson för nätverket och jobbar som biblioteksutvecklare för Lärande i Sverige – en koncern med ett trettiotal skolor, främst gymnasier, men också förskolor, grundskolor och yrkeshögskola. Hon har lång erfarenhet av att utveckla skolbibliotek och är aktiv i det offentliga samtalet genom att skriva debattartiklar i bland annat Biblioteksbladet, föreläsa och delta i panelsamtal. För henne är det självklart att både driva verksamhet i praktiken samt stärka professionens röst – och nätverket är en viktig del i det arbetet.
– Just nu planerar vi två digitala träffar under våren – lättillgängliga tillfällen att ses, fylla på med energi och dela erfarenheter. I oktober ser vi extra mycket fram emot en lite större, fysisk träff där vi får möjlighet att mötas på riktigt och ge samtalen mer tid och utrymme, säger Ivarsson.
En mötesplats för skolbibliotekarier
Nätverkets ambition är att skapa mötesplatser där skolbibliotekarier kan dela både framgångar och utmaningar, få ny energi och gå därifrån med idéer som faktiskt går att omsätta i vardagen.
– Vi vill verkligen att nätverket ska vara just vårt gemensamma nätverk – och vi gillar att vara snabba i svängarna. När något hett dyker upp vill vi kunna kroka arm, samla oss och vara relevanta på riktigt. När något händer i skolbiblioteksvärlden ska nätverket vara en av de första platserna där det diskuteras, säger hon.
Viktiga att gå på nätverksträffarna
Ivarsson tycker att man ska prioritera att komma på en nätverksträff eftersom det är en investering i både arbetsglädje och kvalitet.
– I en vardag där mycket handlar om att leverera och lösa akuta behov behöver vi också stanna upp och reflektera tillsammans, säger hon.
Hon menar att nätverksträffarna ger möjlighet att lyfta blicken, få perspektiv och känna att man inte är ensam i sitt uppdrag.
– Ofta sparar man faktiskt tid i längden genom att ta del av andras lösningar och material istället för att uppfinna allt själv. Vi är experter på vårt område – och tillsammans höjer vi kompetensnivån ytterligare. Nätverket är också en plats där vi tar hand om nya kollegor: genom att dela erfarenheter, bygga trygghet och erbjuda stöd i en komplex vardag, säger Ivarsson.
Alla är välkomna
Hon säger att det är både professionellt klokt och nödvändigt för skolbiblioteket att inkludera och stärka nyutexaminerade eller nyanställda skolbibliotekarier. Det är viktigt för att de ska kunna vara en långsiktig resurs i skolan.
– Samtidigt ska alla, oavsett erfarenhet, känna sig välkomna. Det är i mötet mellan olika erfarenheter som vi utvecklas som profession, säger hon.
Det nätverket oftast hör är hur värdefullt det är att få prata med andra som verkligen förstår deras uppdrag.
– Samtalen, igenkänningen och det generösa delandet av idéer betyder mycket. I slutändan är det faktiskt varandra vi uppskattar mest.
Viktigaste frågan 2026
Under 2026 tror Ivarsson att Skolinspektionens granskning, i samband med att lagen om bemannade skolbibliotek trädde i kraft förra året, kommer att sätta tonen för många samtal i år. Hon menar den kan komma att förändra spelplanen för hur skolbiblioteksverksamhet formas och följs upp.
– AI fortsätter att utmana och utveckla oss, och IFLA:s nya skolbiblioteksmanifest ger bränsle åt diskussioner om riktning och identitet. Samtidigt finns en fråga som kan komma att skava lite extra: Frågan om lärare som ansvarar för skolbiblioteket går rakt in i professionens kärna: vem gör vad, med vilken kompetens – och vad betyder det för skolbibliotekets kvalitet? Den berör på djupet och sätter ljuset på vår kompetens och professionens framtid, säger hon.
