Under Bokmässan delar Gustav Fridolin, folkhögskollärare och tidigare utbildningsminister, ut priset Årets skolbibliotek. Men vad utmärker egentligen ett riktigt bra skolbibliotek år 2026?
Mycket har hänt sedan Fridolin arbetade med skolbiblioteksutredningen, vilket han även konstaterar i sin krönika från 2025 för Svensk biblioteksförening. Sedan 1 juli 2025 är det numera lag om bemannade skolbibliotek – men lag och praktik går inte nödvändigtvis hand i hand. Vi har bytt några ord med Fridolin inför utdelningen av priset som äger rum på Biblioteksscenen, fredag 25 september klockan 10.30–10.50.
Årets skolbibliotek 2026 tilldelas Fjälkinge skolas bibliotek, Kristianstad. Juryn delar också ut två hedersomnämnanden som går till: Dragonskolan, Umeå och Kannebäcksskolan, Göteborg.
– Det känns hedrande att få vara en liten del i att uppmärksamma något av allt det enormt viktiga arbete som sker i Sveriges skolbibliotek. Jag är verkligen full av beundran över hur bibliotekarier och andra medarbetare på så många håll, ibland i motvind, öppnar världar av förståelse, intresse och kunskap bland elever, säger Fridolin.
Priset Årets skolbibliotek delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen och går till ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek, men även integrerade folk- och skolbibliotek eller skolbiblioteksverksamhet organiserad på annat sätt. Den vinnande skolan samtalar med moderator, Jenny Nilsson, sammankallande i Nationella Skolbiblioteksgruppen och i juryn för Årets skolbibliotek, om vad som gör deras skolbibliotek så bra. Vid prisutdelningen uppmärksammas också att förlaget En bok för alla fyller 50 år.
– Det är ett bra tillfälle att se arbetet som görs, en möjlighet att lära av varandra inom verksamheten och det bidrar såklart till att uppmärksamma andra på vad ett skolbibliotek med rätt förutsättningar kan innebära, säger Fridolin.
Från lag till verklighet
– Lagen är ju bara ett steg på vägen. Den stora utmaningen är ju att så många kommuner och friskolor fortfarande inte förstår vad en prioritering av skolbiblioteken innebär. För att lagförändringarna verkligen ska få effekt måste ju skolhuvudmännen inse varför de vill satsa på bemannade skolbibliotek med förutsättningar för en bred verksamhet, inte bara titta på lagen och fundera på hur de kan göra minsta möjliga och ändå passera en granskning. Mitt medskick till de huvudmän och rektorer som faktiskt förstår och satsar är att berätta om värdet av verksamheten i alla möjliga och omöjliga sammanhang de hamnar i, säger Fridolin.
Vad kommer du själv att vara särskilt nyfiken på hos årets vinnare?
– Det jag letar efter är ju tecken på att vi är på väg från skolbibliotek som goda exempel till en ny kultur av förväntningar. Jag brukar göra jämförelsen med elevhälsan. För ett decennium sedan eller så var det en fråga om goda exempel att rektor säkrade att lärare använde sig av elevhälsan och specialpedagogiska möjligheter för elever som hade svårigheter att nå målen. Elevhälsan har fortfarande stora utmaningar, inte minst med för lite resurser – men det finns en annan förväntansbild idag, säger Fridolin, och fortsätter:
– Rektorer som tar ett uppdrag förväntar sig att de ska ha budget för en elevhälsa som kan bistå i arbetet för elevernas bästa. Lärare förväntar sig att det ska finnas en elevhälsa att samarbeta med. Elever och föräldrar förväntar sig att elevhälsan ska vara tillgänglig. Det innebär också att kraven blir stora på tillskott av resurser. Samma breda insikt behövs om skolbiblioteken som en naturlig del av vad en skola ska bestå av för att lärare och elever ska kunna utföra sina uppdrag, och jag hoppas på att få se en sådan utveckling nu när bemannade skolbibliotek blivit ett lagkrav.
