Pia Borrman, utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm, har tagit fram nytt material om barnkonventionen på bibliotek.
– Jag har i många år haft med mig barnkonventionen i tankarna, och försökt bryta ner dess skrivningar till biblioteksvardag. Det är ju så lätt att säga ”barnets bästa”, men vad innebär det i ett bibliotekssammanhang? frågar sig Borrman.
Konventionen blev lag år 2020 och då erbjöds biblioteken kurser i sina kommuner, men nappade inte på erbjudandet om workshop som Regionbibliotek Stockholm då erbjöd.
– Det finns flera bra webbaserade kurser om konventionen, men inte mycket om hur just biblioteken kan arbeta med den. Det som fanns handlade i stort sett om barns delaktighet, vilket är en viktig fråga, men det finns ju fler aspekter att arbeta med. Jag var med och tog fram den kurs som finns på Digiteket, men ville nu bli ännu mer konkret, säger Borrman.
Förhoppningen är att samtliga biblioteksmedarbetare tar till sig materialet, inte enbart de som arbetar med barn och unga.
– Barnkonventionen gäller hela biblioteket, och det är cheferna som är ansvariga för implementeringen. Och jag hoppas på ett samtal med biblioteksmedarbetarna om barnkonventionen på bibliotek – de har säkert fler aspekter att bidra med, säger Borrman.
Hur barnkonventionen följs idag beror till stor del på hur engagerade chefer och medarbetare är, menar Borrman.
– Barnbibliotekarier är redan kunniga om sin målgrupp och lojala med den. De känner till barnkonventionen och arbetar, ibland i motvind, för att hävda barnverksamheten och se till alla barn. Förhoppningsvis kan skriften konkretisera, och vara till hjälp, säger Borrman.
På frågan om hon ser någon skillnad på arbetet med konventionen sedan lagen infördes menar Borrman att kommunerna numera har tagit större ansvar och genomför utbildningar.
– Även större organisationer och myndigheter har information om hur de arbetar med barnkonventionen på sina webbsidor. Men hur det genomförs i praktiken vet jag inte. Det räcker inte att känna till barnkonventionen. Man måste koppla den praktiskt till sin egen verksamhet, säger hon.
Bibliotek i barns ögonhöjd
I den nya skriften finns en rad olika tips och information, men också en workshop om att jobba med just barnkonventionen på bibliotek. I skriften berättas också om hur viktigt det är att se biblioteket ur barns perspektiv. Det kan handla om hur lokalen är utformad, hur och var medierna är placerade och hur mötet mellan personalen och barnen blir till.
– Bibliotek har en tradition av att ordna medier så att personalen ska hitta dem. Här har det hänt mycket under många år, men det finns ännu mer att göra! Ställ dig på alla fyra och se biblioteket ur ett litet barns perspektiv, ställ dig upp på knä och bli en sexåring. Vad ser du? Vad ser du inte? Når du upp till informationsdisken? Står skyltställ på disken som skymmer och hindrar kontakt? Hur gör du dig tillgänglig för barns frågor?
Vad finns det för utmaningar med att följa barnkonventionen på biblioteken?
– Jag tror att den största utmaningen är att få med hela personalen, och att vara konsekvent i att inta barns perspektiv på allt ifrån vad som möter besökarna när de kommer in i biblioteket och hur informationen är utformad, till att inte tala över huvudet på barnen och hindra vuxna från att tränga sig före. Vi får inte glömma att de allmänna ytorna på biblioteket också används av barn, exempelvis utlåningsdisk och entré. Så sätt på barnglasögonen och se dig omkring!
