Det talas om att det finns en läskris på svenska universitet och högskolor. Påståendet ledde till att regeringen 2025 gav Universitetskanslerämbetet, UKÄ, i uppdrag att undersöka hur studenter använder kurslitteratur.
Utredningen presenterades den 31 mars 2026och är en redogörelse för hur läget ser ut, utifrån en enkät och diverse intervjuer med lärare vid lärosäten och bibliotekarier vid lärosätesbibliotek.
Det som framkommer genom kartläggningen är en bild av att studenter läser kurslitteratur i lägre grad än tidigare. Orsakerna verkar vara flera, bland annat att studenterna istället använder egna webbkällor eller AI-tjänster. Studenterna efterfrågar dessutom i högre grad sammanfattningar istället för hela verk. Läsvanorna påverkas också av ekonomin, där många väljer begagnade böcker eller delar böcker med varandra.
Läromedelsförfattarna har de senaste åren också pratat om ytterligare en kris, nämligen den för den svenska kurslitteraturen. I rapporten Den perfekta stormen beskrivs ett antal samverkande faktorer som lett till minskad nyförsäljning av studentlitteratur på förlagsmarknaden. Även här är en förklaring den ökade andrahandsförsäljningen, där vi nog alla ser ett förändrat köp- och säljbeteende av begagnade prylar som förenklats genom olika webbtjänster.
Bibliotekens roll för förmedlingen av kurslitteratur är såklart viktig. Både för att lärosätena på flera håll köper in och tillhandahåller tryckt kurslitteratur och för att biblioteken ansvarar för e-resurser såsom böcker, artiklar och databaser. Hur och i vilken utsträckning biblioteken tillhandahåller kurslitteratur varierar, och går att läsa mer om i UKÄ-rapporten. Men en tydlig begränsning för förmedlingen av kurslitteratur är de hinder som finns för bibliotek när det gäller e-böcker.
När både studenter och bibliotek hämmas av dagens licensmodeller finns en möjlig lösning: öppna lärresurser som bygger på fria licenser
E-böcker för bibliotek är dyrt. Betydligt dyrare än om en privatperson köper in dem. Dessutom blir det snarare en avgift för att hyra ett verk, eftersom biblioteken inte får köpa loss verken från förlagen. Biblioteken kan dessutom behöva köpa in ett helt bokpaket för tiotusentals kronor, där ett enskilt verk är det man vill åt. I de fallen händer det också att titeln under licenstiden helt plötsligt försvinner med kort varsel, utan att biblioteken har något att säga till om. Flera bibliotek känner sig också låsta i en- eller treanvändarlicenser, som följer logiken av tryckta böcker snarare än digitala verk.
Fram tills för någon månad sedan har svenska lärosätesbibliotek inte heller haft möjlighet att köpa svensk kurslitteratur som e-böcker. Förlagen har helt enkelt inte publicerat sina e-böcker på de plattformar som biblioteken har tillgång till. Om studenterna har velat ha sin kurslitteratur som e-böcker har de behövt köpa dem, istället för att låna dem eller gå till biblioteket och bläddra i referensexemplaren. Ett alternativ har också varit spridning som strider mot upphovsrätten, till exempel att ladda ner kopior som någon annan har skannat.
Två olika rapporter, en från Sverige och en från Danmark, visar båda att studenter i hög grad skulle ta del av kurslitteratur på ett lagligt sätt om biblioteken tillhandahöll mer e-litteratur. I båda fallen är det det näst mest tilltalande alternativet, enbart efter lägre priser på kurslitteratur. Det visar hur studenter vill ha tillgång till kurslitteratur, och vad som skulle kunna stävja potentiellt olaglig spridning.
Rimligt att de offentliga medel som går till forskning också leder till att forskningen kommer allmänheten till del
UKÄ:s rapport ger en bild av vad jag tror är både en rimlig och relevant väg framåt när det gäller tillgång till kurslitteratur. När både studenter och bibliotek hämmas av dagens licensmodeller finns en möjlig lösning: öppna lärresurser som bygger på fria licenser. Rapporten beskriver utifrån intervjuer med lärarna:
“Utvecklingen kommer att gå mot mer öppen kurslitteratur och öppna publikationer. En framtidsspaning som flera gör handlar om att lärosätena tar över, eller tar tillbaka, utgivningen att kurslitteratur genom egna universitetsförlag. Ett argument för det är att lärosätena behöver kunna garantera kvaliteten på utgivningen. Böckerna skulle kunna publiceras som open access och beställtryck, där boken trycks först när förlaget får en beställning.”
En förutsättning för en sådan modell är givetvis produktion och tillgängliggörande av kurslitteraturen. Jag tror att vi behöver se på författande av kurslitteratur som meriterande, och att det i högre grad ingår i lärares tjänster att både skriva och granska läromedel. Det arbete som universitets- och högskolelärare idag i hög grad gör på ideell basis behöver värderas och finansieras. Det är också rimligt att de offentliga medel som går till forskning också leder till att forskningen kommer allmänheten till del, istället för att försvinna ut ur akademin.
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, lanserar den 10 april 2026 en nationell plattform för öppna lärresurser. Om den används på rätt sätt kan den ge stora möjligheter för spridningen av digitala resurser till studenter, fria att använda. Då finns dessutom möjligheten till mångfald: inte bara böcker, utan även andra typer av läromedel. Det kommer gynna inlärningen och skapa bättre möjligheter för oss att avvärja eventuella kriser.
/Josefine Hellroth Larsson,
projektledare och sakkunnig, Svensk biblioteksförening
