Svensk biblioteksförenings guide för bibliotekens arbete med hbtq+-frågor har uppdaterats. Syftet med guiden är att den ska fungera som inspiration för alla verksamma inom bibliotekssektorn.
– Tråkigt nog var det de incidenter som har skett på bibliotek de senaste åren, bland annat vid sagostunder med dragqueens, som gjorde att vi kände ett behov av att komplettera guiden. Det fanns visserligen redan innan ett avsnitt om reaktioner från allmänheten, men vi ville få in mer konkret kring hur vi kan arbeta förebyggande. Folkbiblioteken i Lund, där jag själv arbetar, har också gjort en utbildning kring hbtq+ på bibliotek som finns på Digiteket. Vi ville se om det fanns delar av det arbetet som vi kunde plocka in även i guiden, säger Eleonor Pavlov som har varit med och skrivit guiden.
Pavlov bor i Malmö, men jobbar inom Folkbiblioteken i Lund med placering på Stadsbiblioteket. Hon jobbar framför allt med mediestrategiskt arbete, inköp och katalogisering.
Ett nytt kapitel
I den nya uppdaterade versionen har de plockat in en del nytt som till exempel begreppen minoritetsstress och mikroaggressioner, och ett nytt kapitel om förbjudna och censurerade böcker, samt ett avsnitt kring risk- och konsekvensanalys vid publika aktiviteter.
– Vi är mitt uppe i något slags backlash där det finns ett ökat motstånd mot hbtq+-frågor, det märks i hur folk diskuterar i kommentarsfält, men också i det politiska samtalet, både i Sverige och i andra länder. En av anledningarna till att vi kände ett behov av en uppdatering var, som sagt, att vi ville få in mer kring hur vi bemöter hat och hot, vilket är en direkt konsekvens av ett ökat antal incidenter på bibliotek, säger Pavlov.
Kapitlet om förbjudna och censurerade böcker har också koppling till det ökade motståndet, det finns rörelser som attackerar böcker, främst barnböcker, med hbtq+-tema. Även om det främst sker i andra delar av världen, kan nätverket se diskussioner av liknande slag även här, menar Pavlov.
– Jag är väldigt stolt över guiden som helhet! Det har varit ett kul projekt, både när jag och Hanna Olsson skrev den ursprungliga versionen som publicerades första gången 2021, och nu, när jag fått väldigt bra draghjälp av min kollega Emma Karlsson. Sedan brinner jag lite extra för det som är kopplat till litteratur och ämnesord, eftersom det är vad jag jobbar mest med i övrigt, säger Pavlov.
Biblioteken är till för alla
Det är viktigt att bibliotek aktivt arbetar med hbtq+-frågor för att de ska vara till för alla, vilket betyder att biblioteken måste arbeta med bemötande och inkludering på många sätt, menar Pavlov.
– Det ligger i vårt uppdrag helt enkelt. Hbtq+ handlar om mänskliga rättigheter, om att utmana vårt sätt att se på varandra, och om att bemöta människor på ett öppet sätt. Vi behöver titta på normer, kopplat både till kön och sexualitet och annat, för att bli mer inkluderande, säger Pavlov.
Hon hoppas att guiden även fortsättningsvis ska kunna fungera som både inspiration och stöd i arbetet med hbtq+ på bibliotek.
Otillbörlig påverkan på biblioteken
Anställda på bibliotek kan utsättas av försök till otillbörlig påverkan från politiker eller allmänhet i relation till mediebestånd, programverksamhet eller utsmyckning i biblioteksrummet.
Tillsammans med Banned Books Week Sverige kartlägger Svensk biblioteksförening otillbörlig påverkan på bibliotek. Via formuläret nedan kan den som blir utsatt för otillbörlig påverkan rapportera det direkt när det sker. Syftet är att kartlägga var, på vilka grunder och om det leder till åtgärd.
Här kan du läsa om hur det såg ut på biblioteken förra året.
Tipsa gärna en bibliotekarie och läs mer om formuläret via vår webbplats.
