Idag, den 2 september, tog kulturminister Parisa Liljestrand emot betänkandet innehållande kulturkanon, en lista på 100 verk, uppfinningar, händelser eller och samhällsföreteelser som två olika expertgrupper under kulturkanon-kommittén tagit fram.
Utöver det rymmer betänkandet förslag på hur kanon ska förvaltas och spridas. Kommittén föreslår att en stiftelse ska bildas. Denna ska förvalta och utveckla kulturkanon. Inom nätverk och i samverkan med bland annat kulturarvsinstitutioner, som bibliotek, ska stiftelsen sprida kanonen till Sveriges invånare. Att biblioteken nämns är bra och vi ser det som en bekräftelse på att bibliotekens uppdrag ses som angelägna och viktiga.
– Mycket av det regeringen vill uppnå med kulturkanon arbetar biblioteken redan med idag, i enlighet med bibliotekslagen, internationella manifest och lokala biblioteksplaner. Det är bra att bibliotekens roll för bildning synliggörs och jag vill i det här sammanhanget också lyfta vikten av att de får resurser för att kunna fullgöra sitt uppdrag, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening.
Betänkandet föreslår att lokala och regionala kanon tas fram i de nätverk som stiftelsen ska samordna. Så som arbetet ser ut idag främjar redan biblioteksväsendet i stort kultur, bildning och kunskap med lokala och regionala perspektiv. Det kan röra sig om hyllor med litteratur med lokal förankring, programverksamhet med regional verksamhet och utställningar i samarbete med länsmuseet.
– Vi i Svensk biblioteksförening förväntar oss en arbetsform där en kanon kan fungera som inspiration till biblioteken, men det är viktigt att bibliotekarier inom sin profession även fortsatt beslutar om den litteratur, övriga medier och programverksamhet som ska finnas på biblioteket, säger Ernhagen.
Svensk biblioteksförening inväntar nu att betänkandet kommer på remiss för att kunna bidra med synpunkter på förslagen på hur kulturkanon ska användas.
