Unga läsare i Sverige låter sig inspireras av digitala läsgemenskaper. I sin masteruppsats undersöker skolbibliotekarien Elin Wisth hur digitala samlingsplatser som BookTok påverkar ungas läsintresse och vad skolbiblioteken kan göra för att möta utvecklingen.
Wisth, skolbibliotekarie på Ekillaskolan i Sigtuna kommun, har i sin masteruppsats Från skärm till pärm: Unga läsares möten med digitala läsgemenskaper tagit sig an ett högaktuellt ämne: hur digitala gemenskaper skapas kring läsning. Hon har särskilt fokuserat på hur TikTok och hashtaggen BookTok, påverkar unga läsares identitet, läsvanor och relation till skönlitteratur.
– Under studietiden arbetade jag som skolbibliotekarie på ett högstadium. Ganska ofta kom elever in och frågade efter böcker de hade scrollat förbi på sociala medier – framför allt på TikTok. Samtidigt hördes i samhällsdebatten att det är just skärmarna som är en orsak till minskad läsning och sjunkande läsförmåga bland unga. Jag tyckte det var fascinerande att sätta dessa två perspektiv mot varandra och undersöka om det också kanske i själva verket är så att skärmen ibland leder till, snarare än bort ifrån, pärmen, säger Wisth.
Enkät till bibliotekarier – intervjuer med unga
Efter litteraturstudier för att hitta tidigare forskning och en teoretisk grund, skickade Wisth ut en enkät till skolbibliotekarier för att få känsla för i vilken utsträckning de arbetar med digitala läsgemenskaper. Resultatet visade att bibliotekarier främst använder digitala trender för omvärldsbevakning, och att trendande böcker ofta lyfts fram i skyltning. Enkätsvaren hade hon sedan i åtanke när hon formulerade intervjufrågorna till sina informanter.
– Till en början hade jag tänkt att försöka mig på fokusgruppssamtal, men det var svårt att hitta tillräckligt många informanter. Istället höll jag i enskilda intervjuer med totalt sju gymnasieelever, alla med relation till läsning och BookTok, säger Wisth.
Estetik, engelska – och frustration
Resultaten från intervjustudien pekade ut flera gemensamma drag: eleverna lade stor vikt vid böckers estetik: omslag, färg och form spelade roll. De flesta föredrog att läsa på engelska och nästan alla uttryckte en tydlig frustration över skolans obligatoriska läsning, som upplevdes som både styrd och oinspirerande.
– Det som förvånade mig mest var att de flesta hade negativa erfarenheter från läsningen i skolan, trots att informanterna starkt identifierade sig som läsare. Flera av dem pratade om hur lustfylld deras egna läsning var, något som inte alls återspeglades i den obligatoriska läsningen från undervisningen, säger Wisth.
Skolbibliotekens roll
För skolbiblioteken ger resultaten en tydlig fingervisning: det behövs ett närmare samspel med elevernas faktiska läsintressen och med den litteratur de själva söker sig till. Wisth pekar på att bibliotekarier kan stärka det läsfrämjande arbetet genom att involvera unga i bokval, skapa samtal kring populärkulturens teman och samarbeta närmare med undervisande lärare.
– Deras berättelser visade så tydligt att ställen som #BookTok inte bara bidrar med boktips, utan även är en källa till gemenskap, motivation och identitetsskapande, säger hon.
