Svensk biblioteksförening har lämnat in ett yttrande till betänkandet “Mediegrundlagarna och tillgänglighetskrav för vissa medier (SOU 2024:96)”. Föreningen framhåller behovet av noggranna konsekvensanalyser för att undvika negativa effekter för biblioteken och deras användare.
Utredningen behandlar en krock mellan yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen i å ena sidan och tillgänglighetsdirektivet å andra sidan. Tillgänglighetsdirektivet genomförs i Sverige genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet samt förordningen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Direktivet ställer bland annat krav på att e-böcker ska vara tillgängliga direkt när de publiceras. Läs mer om vad som gäller hos Myndigheten för tillgängliga medier.
– Det är positivt att alla e-böcker som publiceras när grundlagsändringen är genomförd kommer att vara tillgängliga för personer med läs- och skrivnedsättning. Det får dock inte innebära att tillgången till tillgänglig litteratur vid biblioteken blir drastiskt sämre för gruppen som idag använder till exempel Legimus som läshjälpmedel. Här behövs det göras ordentliga konsekvensanalyser för såväl användare som för biblioteken, då kostnaderna för e-böcker riskerar att skjuta i höjden, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening.
Den 3 april beslutade regeringen om ett uppdrag till Kungliga biblioteket (KB) att “arbeta för framtagandet av gemensamma krav och en gemensam standard för en tjänst för utlån av både e-böcker och ljudböcker som kan användas av folkbiblioteken”. Enligt uppdragsbeskrivningen ska KB särskilt beakta den fortsatta utvecklingen av Legimus. Uppdraget ska slutredovisas den 1 december 2026.
– Det är ett viktigt uppdrag KB har fått. Det behövs en jämlik tillgång till e-böcker hos folkbiblioteken i Sverige, även tillgängliga sådana, utan att det gräver djupa hål i kommunernas ekonomi, säger Ernhagen.
Svensk biblioteksförening följer noggrant utvecklingen i frågan.
