Svensk biblioteksförening välkomnar AI-kommissionens arbete men efterlyser ett bredare perspektiv där kulturarv, folkbildning och civilsamhälle ges större plats.
I sitt remissvar lyfter föreningen fram bibliotekens centrala roll i att stärka samhällets AI-kompetens och föreslår flera konkreta åtgärder.
– Artificiell intelligens påverkar biblioteken inom alla sektorer och områden, från det lilla skolbiblioteket till de stora universitetsbiblioteken. Gemensamma utmaningar för alla bibliotek finns kring användarnas medie- och informationskunnighet och den egna kompetensutvecklingen i ett område som utvecklas oerhört snabbt, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening.
Föreningen ser att biblioteken har en stor roll att spela för Sveriges AI-utveckling. Bland annat är skolbiblioteken centrala för undervisning i medie- och informationskunnighet, men både folk- och lärosätesbiblioteken bör få en större roll att spela.
– Vi är glada över att AI-kommissionen ser hur viktiga folkbiblioteken är för att nå ut med AI:s möjligheter brett till befolkningen, men en satsning på folkbiblioteken måste innebära kompetensutveckling för bibliotekarier, säger Ernhagen.
För att forskning inom AI, språkmodeller och text- och datautvinning ska nå sin fulla potential, och för att lärosätesbiblioteken fullt ut ska kunna verka som forskningsinfrastruktur, ser Svensk biblioteksförening att det behövs en strategi för digitalisering av det tryckta och skrivna kulturarvet. Föreningen anser att det även är viktigt att de förändringar i upphovsrätten som föreslås i betänkandet Inskränkningar i upphovsrätten genomförs.
