När den europeiska publikationen The Green Librarian Handbook lanserades tidigare i år fanns två svenska bibliotek med som goda exempel, Malmö universitetsbibliotek och stadsbiblioteket i Örnsköldsvik. Handboken, som ges ut av EBLIDA/ELAN, samlar idéer, erfarenheter på hur bibliotek i hela Europa arbetar med hållbar utveckling.
– Det känns förstås väldigt roligt. Det är en gedigen handbok som täcker alla aspekter av hållbarhet. Det är bra att få det samlat på det här sättet, tillsammans med både konkreta tips och de 30 exempel från europeiska bibliotek som presenteras i slutet av boken, säger Sara Kjellberg, chef för Malmö universitetsbibliotek.
Att just Malmö universitetsbibliotek uppmärksammades tror Kjellberg hänger ihop med deras långsiktiga engagemang.
– Vi fick frågan eftersom vi har skrivit under The Green Library Manifesto, så jag tänker att det har gjort att det syns att vi arbetar aktivt med hållbarhetsfrågorna. I handboken beskriver vi hur vår hållbarhetsgrupp samordnar arbetet, både kring att minska vårt klimatavtryck som organisation och att utveckla biblioteket som plats för möten samt kunskap om klimat och miljö, säger hon.
Svensk biblioteksförening har tidigare rapporterat om att Malmö universitetsbibliotek är det första svenska biblioteket som har skrivit under det internationella manifestet för bibliotekens hållbarhetsarbete. Bakom det står biblioteksföreningen CILIP tillsammans med Arts Council England, British Library, Libraries Connected och Julie’s Bicycle.
Biblioteken i Örnsköldsvik har under de senaste åren intensifierat sitt arbete med miljömässig hållbarhet. De har drivit på denna utveckling och delat erfarenheter med andra bibliotek. Biblioteken har också bland annat fungerat som ett pilotbibliotek för hållbarhetsveckan Week 17 och deltagit i flera nätverk där hållbarhetsfrågor stått i fokus. De har också ett regionbibliotek som är väldigt drivande i dessa frågor.
– Vi verkar också i ett starkt och engagerat civilsamhälle som spelar en viktig roll i att driva dessa frågor framåt. Genom att öppna upp biblioteksrummet för medskapande och engagemang från lokala aktörer har vi skapat nya former för samarbete och delaktighet. Resultaten börjar nu märkas, i bibliotekens miljöer, i vårt programutbud och i de samarbeten som vuxit fram, säger Johanna Sandberg som är bibliotekarie vid Biblioteksenheten i Örnsköldsviks kommun.
Hon menar att hållbarhet är en gemensam och en global fråga, och att det därför är extra fint att se att deras lokala arbete lyfts fram tillsammans med många andra goda exempel runt om i Europa.
– Det visar att biblioteken i Örnsköldsvik är en del av ett större sammanhang som arbetar gemensamt för en mer hållbar framtid, säger Sandberg.
En europeisk gemenskap
För Kjellberg visar publikationen av handboken på styrkan i det europeiska samarbetet.
– Jag tänker att den visar hur vi kan inspireras av varandra i hela Europa. Det finns massor av spännande idéer att utforska, och vi kommer definitivt att ha nytta av publikationen här på Malmö universitetsbibliotek, säger Kjellberg.
I Örnsköldsvik säger Sandberg att handboken sänder en tydlig signal om att arbetet med hållbarhet redan pågår runt om i Europa och att biblioteken har en viktig roll i den omställningen. Hon menar att den kan bidra till ökad kunskapsdelning, samarbete och inspiration mellan länder, men också tydliggöra behovet av resurser, utbildning och kompetensutveckling för att kunna driva arbetet framåt på ett hållbart sätt.
– Förhoppningsvis kan detta inspirera och skapa förutsättningar för att även den svenska bibliotekssektorn i högre grad arbetar gemensamt med dessa frågor, säger Sandberg.
I boken beskrivs biblioteken som en del av samhällets “sustainability infrastructure”, ett begrepp som Kjellberg känner igen sig i.
– Vi ser biblioteken som social infrastruktur, men i det begreppet ingår hållbarhet. Det handlar om att utgöra stabila, resilienta platser som erbjuder strukturer och resurser som möjliggör gemenskap och utbyte. Hållbarhet är ett naturligt kunskapsområde i det sammanhanget, säger hon.
Även Sandberg tycker att det är ett väldigt träffande begrepp.
– Vi är en öppen arena för kunskap, dialog och möten, en plats där människor kan lära, inspireras och delta i samtalet om en hållbar framtid. Att biblioteken är en del av denna infrastruktur känns självklart. För skapa ett hållbart samhälle behövs just sådana mötesplatser där människor kan träffas, dela erfarenheter och få nya perspektiv, säger Sandberg.
För att fler bibliotek i Sverige ska kunna arbeta mer strategiskt med hållbarhet krävs, menar Kjellberg, ett tydligt ledarskap.
– Jag tror att vi som chefer behöver engagera oss. Biblioteken har stora möjligheter att samverka, men det kräver att resurser avsätts i någon omfattning. En bra början är att inspireras av tipsen i The Green Librarian Handbook. Det går att starta i liten skala, alla kan göra något, säger hon.
Hållbarhet i vardagen
Både Malmö universitetsbibliotek och biblioteken i Örnsköldsvik genomsyras av ett ”hållbarhetstänk” även i det dagliga arbetet.
– Vi skapade en gemensam lista med hållbarhetsambitioner som vi var överens om. Det var bara fem punkter, men de har gjort det enklare att till exempel komma ihåg att undvika engångsartiklar vid evenemang. Biblioteket upplåter dessutom varje vecka en av sina lärosalar till studenternas miljöförening och till Klimatkollegiets forskarseminarium, säger Kjellberg.
I Örnsköldsvik syns hållbarhetstänket på många sätt. När barn- och ungdomsavdelningen på stadsbiblioteket skulle göras om, skedde det i dialog med barn och unga. Omställningen genomfördes med hjälp av återbruk av möbler och material, något som både syns och får mycket positiv respons.
– Vi har också Gröna ateljén, som var det exempel som lyftes fram i handboken. Gröna ateljén är bibliotekens ateljé för skapande. Allt material som används där kommer från kommunens återvinningscentral, ett otroligt lyckat samarbete som verkligen uppskattas, säger Sandberg.
Svensk biblioteksförening har tidigare rapporterat om att både DigdelCenter och Grön ateljé är nya inslag i Arkenbibliotekets utbud i Örnsköldsvik. De båda satsningarna handlar om att stärka den digitala delaktigheten och att inspirera till skapande med ett hållbart perspektiv.
Andra exempel på hur de jobbar med hållbarhet:
- Tillsammans med den lokala föreningen Ätbara Övik har de skapat en plats i biblioteket som heter Fröet & holken, där barn får lära sig om odling och naturen. Just nu pågår dessutom projektet Framtidsverkstan i Örnsköldsvik, där barn får utforska hur samhällen och livet på planeten hänger ihop. Genom lek får de föreställa sig hur världen kan se ut år 2055.
- De har kassar till utlåning med spel och böcker på temat hållbarhet
- Använder glas och porslin istället för engångsartiklar och väljer återbruk före nyinköp
- I deras fikarum kan personalen byta kläder och saker med varandra, vilket både främjar återbruk och gemenskap
- Antagit en ny biblioteksplan där all verksamhet kopplas till de globala målen, och där miljömässig hållbarhet nu finns med för första gången.
– För att det här arbetet ska bli långsiktigt och hållbart över tid behövs också en biblioteksledning som tydligt ser bibliotekens roll i det hållbara samhället och ger stöd för att utveckla arbetet vidare, säger Sandberg.
Hållbarhet är ett viktigt steg framåt, det syns tydligt på de båda biblioteken.
– Det finns ett stort intresse för hållbarhetsfrågor. Jag tror att det handlar mer om att sänka trösklarna för att mötas. Biblioteket bidrar genom att vara en plats där det kan ske. Fler och fler i personalen ser nu hållbarhet ur flera perspektiv – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Vi är på god väg och det känns väldigt positivt, säger Sandberg.
