Desirée Stensdotter, bibliotekarie på Piteå stadsbibliotek, tilldelas priset Läsguldet för bland annat hennes arbete med boktips på teckenspråk.
– I över 13 år har jag med hjärta, envishet och en stor portion kreativitet arbetat för att göra biblioteket mer tillgängligt – framför allt för personer som använder teckenspråk, eller som på andra sätt har behov av mer tillgänglighet. För mig är det en självklarhet att alla ska kunna känna sig välkomna på biblioteket, oavsett om man är döv, hörselskadad, dövblind eller har andra språksvårigheter eller funktionsvariationer. Priset betyder oerhört mycket för mig eftersom jag brinner för tillgänglighet i allmänhet och för gruppen teckenspråkiga i synnerhet. Det betyder även att teckenspråkiga läsare blir sedda, att deras behov uppmärksammas och att teckenspråk får den respekt som språket förtjänar, säger Stensdotter.
Läsguldet delas ut årligen av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och pristagaren tilldelas 35 000 kronor som ska användas för att sprida läsglädje. Prisets syfte är att lyfta fram personer eller organisationer som gjort betydande insatser för att alla ska kunna läsa på sina egna villkor. Läs mer om priset här.
Uppskattade boktips på teckenspråk
För att nå ut längre än till Norrbotten började Stensdotter att göra boktips-filmer för vuxna på teckenspråk som lades ut på Piteå Stadsbiblioteks Facebook-sida. Biblioteket är institutionell medlem hos Svensk biblioteksförening. Hon fick bra respons på initiativet, och har på senare år även samarbetat med Sveriges Dövas Riksförbunds medlemstidning, Dövas Tidning, som lägger ut dessa boktips på deras webb samt sociala medier. Se exempel på boktipsen via Dövas tidning och bibliotekets Facebook-sida. Hon boktipsar även via bibliotekets Youtube-kanal, ett initiativ som startades när de inte kunde ta emot barn och ungdomar under pandemin.
– Detta blev populärt och uppskattat, så vi har fortsatt med det även efter pandemin. Vi kallar dem för våra ”torsdagsboktips” eftersom vi alltid skickar ut dem till skolorna i Piteå kommun varannan torsdag. Dessa boktips startade jag tolka till teckenspråk för cirka tre år sedan och skickar ut till alla dövskolor i landet samt till vissa hörselklasser. Det är väldigt uppskattat eftersom det finns så lite läsfrämjande insatser för teckenspråkiga barn, så även där finns det nu en bank med boktips på teckenspråk för barn och ungdomar.
Tillgängligt i turkost
Som ett led i arbetet för tillgänglighet, har Stensdotter även lanserat konceptet ”turkosa hyllan” som samlar böcker som har med teckenspråk att göra, både fack- och skönlitteratur. Färgen turkos symobliserar gemenskap kring och kampen för teckenspråket, berättar hon.
– Jag har länge drömt om att upprätta en turkos hylla på Piteå Stadsbibliotek, så jag är glad att denna hylla nu finns hos oss. Jag tycker att hyllan har ett viktigt symbolvärde, det handlar om att inkludera och stå upp för teckenspråkigas rättigheter men handlar även om representation, att teckenspråkiga personers berättelser och erfarenheter lyfts fram, säger hon.
På frågan om hur hon ser på teckenspråkets roll i biblioteken idag, svarar Stensdotter att hon hoppas på att priset kan fungera som en signal till samhället att läsfrämjande arbete och biblioteksverksamhet bör handla om alla språk och alla former av tillgänglighet – inklusive teckenspråk. Sverige var, år 1981, först i världen med att erkänna teckenspråk som ett eget språk, men trots det är det många som inte vet om att teckenspråket är dövas förstaspråk, och svenska till ett andraspråk, berättar hon,
– Döva lever i ett hörande samhälle och kan ta till sig skriven information och läser böcker på svenska, men önskar och behöver förstås få tillgång till information och material på deras eget modersmål, teckenspråk. Att vara teckenspråkig innebär mycket mer än att inte höra, det är också en språklig, kulturell och social identitet. Framöver skulle jag gärna vilja se ännu fler boktips på teckenspråk, både digitalt och på plats i biblioteken. Jag hoppas även på fler böcker där teckenspråkiga karaktärer får ta plats, där dövkultur får finnas med som en naturlig del av berättelsen. Och jag skulle vilja att fler bibliotek runt om i landet ska våga prova –till exempel att samarbeta med teckenspråkiga och att skapa egna ”turkosa hyllor”.
Var ska man börja?
Stendotters tips till bibliotek som vill börja arbeta mer med tillgänglighet och teckenspråk är att bredda perspektivet, att det som är helt nödvändigt för några också oftast är bra för alla. En bra idé menar hon är att involvera målgruppen tidigt. Det är viktigt att fråga de som är teckenspråkiga vilka deras behov är och vilka önskemål de har gällande bibliotekets verksamhet. Ett sätt att göra det på är också att exempelvis samarbeta med den lokala dövföreningen, skolor, nätverk för döva och teckenspråkiga – så att insatserna direkt utformas utifrån teckenspråkigas önskemål och behov. En annan viktig del är att utbilda och uppmuntra personal, berättar hon.
– Bibliotek och förmedlare behöver öka sin medvetenhet om teckenspråk och tillgänglighet. Även om man inte har en anställd person som talar teckenspråk kan de som arbetar ha ”rätt glasögon på sig” och en vilja att göra sin verksamhet tillgänglig. Det finns mycket bra kompetenshöjande information att hitta på nätet. Det är också en bra idé att synliggöra materialet: Samla böcker och media med teckenspråkskoppling och märk upp dem tydligt som till exempel “Turkosa hyllan”, menar Stensdotter.
Finns det projekt, samarbeten eller utvecklingsområden som du hoppas kunna förverkliga efter detta pris?
– Jag hoppas på mer läsfrämjande insatser på teckenspråk och hoppas på att fler bibliotek vågar bredda sig för att även inkludera gruppen teckenspråkiga. Jag hoppas även att fler bibliotek börjar dela mina boktips för att nå ut till teckenspråkiga i deras närmiljö.
Läsguldet-pristagarens boktips
- Underverk av Brian Selznick är en vackert berättad mellanåldersbok där två ensamma barn, den döva flickan Rose på 1920-talet och pojken Ben på 1970-talet, båda flyr sina liv i New York i jakt på sina saknade föräldrar, vars berättelser vävs samman genom en mystisk låda full av minnen och en nyckel.
- Seger – en dövhistorisk seriebok av Viktor Jäderlund. Att få tala teckenspråk har inte alltid varit självklart i Sverige. Huvudpersonen Peter berättar historien om de dövas rätt till sitt eget språk. Han tar avstamp för cirka 30 000 år sedan i en mammutjakt där jägarna talade ett slags teckenspråk för att sedan genom århundradena berätta om hur döva demonstrerade och protesterade.
- De ville mig väl av Gunilla Vigert är en kraftfull berättelse om Stina, en döv kvinna som utforskar sin relation till sin mamma och sin barndom som hon blev berövad på genom att inte få lära sig teckenspråk.
- Hav utan farleder av Leif Bergholtz är en roman om längtan, kärlek, dövhet och dövblindhet, där huvudpersonerna Therese (en döv kvinna) och David (en man som kämpar med depression) utforskar gemenskap och relationer utanför samhällets normer med en dialog som delvis speglar teckenspråkets struktur och grammatik.
