I SOM-institutets årliga antologi undersöker Birgitta Wallin, Anna-Stina Takala och David Gunnarsson Lorentzen bland annat vilka grupper som besöker biblioteken och hur.
– Vi ser också att det är ganska vanligt att bibliotekspersonalen används som en resurs, vilket kan vara betydelsefullt att få siffror på, säger Takala.
I kapitlet konstateras att personer som besöker bibliotek ofta också tar del av andra kulturaktiviteter och besöker museum, teater eller går på bio.
– Jag tänker att det säger att biblioteksbesökare ofta är personer som har ett allmänt kulturintresse. Lokalt kan man till exempel tänka sig att samarbeten mellan bibliotek och museer kring vissa aktiviteter skulle kunna vara givande för både besökarna och verksamheterna, säger Takala.
Ett forskningsresultat i antologin är att svenskarnas förtroende för biblioteken är fortsatt stabilt, men andelen som inte har någon uppfattning har dock ökat med tre procentenheter sedan förra årets undersökning. 59% av alla som svarat anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för biblioteken, bland dessa finns också de som aldrig använder bibliotek.
– Om vi i stället tittar på de som använder bibliotek minst en gång i kvartalet och de tjänster som finns där, till exempel frågar en bibliotekarie om hjälp eller besöker olika evenemang på bibliotek, så är det mellan 73–93 procent som har mycket eller ganska stort förtroende för bibliotek. Förtroendet verkar inte ha minskat men osäkerheten, de som inte har en uppfattning, har ökat något, säger Wallin.
Ökade biblioteksbesök
Något som förvånade Anna-Stina Takala i arbetet med forskningen var att 30–49-åringarna har ökat sina biblioteksbesök med tio procentenheter över tio år. Det är den grupp som ökat sina biblioteksbesök mest.
– Därför ville jag ta reda på mer om vad biblioteken har gjort för den målgruppen under den här perioden. Och det finns massor som biblioteken gör, både i form av uppsökande verksamhet och aktiviteter för barnfamiljer på plats. Det är spännande och kul att satsningarna som biblioteken gör på barnfamiljer verkar ge effekt hos invånarna, säger Takala.
Ett annat positivt resultat, enligt Birgitta Wallin, är att så många icke-biblioteksanvändare har ett så pass stort förtroende för bibliotek.
Trots att siffrorna är insamlade på nationell nivå hoppas de att kommunerna får nytta av siffrorna. En förhoppning är också att den koppling de ser mellan museum- och biblioteksbesökare kanske kan leda till mer samarbeten dem emellan.
– Det är viktigt för biblioteken lokalt att kunna se att satsningar man gör får en bred effekt. Det är också bra att veta vilka grupper som är svårast att nå, när uppdraget är att finnas till för alla. Värdefull information är också vilka som besöker biblioteken och vilka som inte gör det, liksom vilka som har ett lågt förtroende för bibliotekens verksamhet, säger Takala.
I tidigare SOM-antologier har de skrivit mer om vilka grupper som besöker biblioteken och det är inte alltid siffrorna stämmer med etablerade fördomar.
– Siffrorna kan också bekräfta en känsla kring vilka som sätter mest värde på biblioteken. Till exempel att personer med annat modersmål än svenska använder biblioteken mer än andra, säger Takala.
