Göteborgs universitet fick tillsammans med Chalmers bibliotek och Bibliotekshögskolan i Borås Svensk biblioteksförenings utvecklingsstöd 2020 för sitt projekt Samverkansmodell för kompetensförsörjning.

Vi har pratat med Morgan Palmqvist från Göteborgs universitet som har varit huvudsökande.

Kan du berätta lite kort om ert projekt?
– Projektet började i samtal mellan mig och min kollega Ann-Sofie Axelsson vid Chalmers. En problematik vi velat ta tag i på ett konstruktivt sätt är att det stundom upplevs finnas ett glapp mellan biblioteken som arbetsmarknad och utbildningsanordnarna, de som utbildar bibliotekarierna. Under mina många år som överbibliotekarie/bibliotekschef har jag återkommande med jämna mellanrum från chefskollegor hört ett visst gnölande över detta, att man upplever att de utbildade inte alltid kan det man tycker att de skall kunna och att startsträckan blir för lång. Möjligen gäller det i extra hög grad vid lärosätesbiblioteken. Till det att Ann-Sofie under flera år, innan hon återvände till Chalmers, var akademichef för den del inom Högskolan i Borås där utbildning och forskning i Biblioteks- och informationsvetenskap (B- & I) fanns och bar med sig den erfarenheten. Men det handlar också om ett slags gemensamt ansvar för sådant som att hitta vilka fortbildningar som behövs och kan tänkas ligga inom B-& I-utbildningarnas ansvarsområde (naturligtvis har många bibliotek behov av en mängd andra kompetenser som går utanför B-& I-området).

Hursomhelst, vi tänkte att vi gärna ville se vad som behöver göras för att få till en samverkansmodell för ett ömsesidigt flöde mellan våra bibliotek och utbildningsanordnaren. För det är flödet och det ömsesidiga utbytet som är poängen, att få till det och en kontinuitet i detta. Eftersom ledningarna för biblioteket vid Göteborgs universitet och Chalmers och Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås sedan några år tillbaka har återkommande möten för erfarenhetsutbyte var det snabbt till att rigga ett projekt oss tre emellan, från BHS var det prefekten Åsa Söderlind som stod med i vår ansökan om utvecklingsmedel. Det skall stå klart att även om Göteborgs universitetsbibliotek är formell ägare av projektet så är det ett gemensamt projekt oss tre organisationer emellan. Det skapades en arbetsgrupp under ledning av Anna Sjödahl-Hayman från Göteborgs UB och sedan har också Lunds universitetsbibliotek anslutit till projektet eftersom Ann-Sofie och jag knöt projektet till den samarbetsplattform som lärosätesbiblioteken har inom ramen för SUHF (Sveriges universitets-och högskoleförbund). Vi ser nämligen den samverkansmodell för kompetensförsörjning som intressant också för andra bibliotek och andra utbildningsaktörer inom B- & I. Och förhoppningsvis inte bara för bibliotek vid högskolor och universitet utan även bibliotek inom andra sektorer.

Hur har det gått?
– Projektet har flutit på bra. Under våren hade arbetsgruppen täta möten som var digitala på grund av pandemin. Att ses digitalt har haft både för- och nackdelar. Eftersom arbetsgruppen varit något utspridd geografiskt har det på ett vis varit bra att vi under pandemin blivit vana vid digitala möten, samtidigt blir det inte riktigt samma diskussioner som vid fysiska möten. Hösten ägnades till största delen åt att skriva slutrapporten och var mindre mötestät. Arbetet skedde mest via mail och Google docs. Sammantaget har det varit ett intressant arbete där vi fått större inblick i de olika deltagande verksamheterna och på så vis har det också varit mycket lärorikt. Det är alltid bra att lyfta blicken från sin egen verklighet och få input utifrån, då kan nya ideér dyka upp och utveckling ske.

Vad har ni fått för resultat?
– Resultatet är en samverkansmodell för kompetensförsörjning som är tänkt att användas av lärosätesbiblioteken tillsammans med utbildningsanordnare inom BoI. Men även andra bibliotek ska kunna använda modellen. Modellen bygger på att man skapar en samverkansgrupp med representanter från lärosätesbiblioteken och utbildningsanordnare. Biblioteken bör representeras av personer med ansvar för kompetensutvecklingsfrågor och utbildningsanordnarna av programansvariga och uppdragssamordnare. Samverkansmodellen bygger på en treårig tidscykel som består av följande fyra delar: omvärldsanalys, strategiskt arbete, genomförande och utvärdering.

Som verktyg för att strukturera upp arbetet förordar vi ARUBA, som är ett verktyg som används av många organisationer i arbetet med kompetensförsörjning. Vi tänker att modellen ska ge struktur åt ett långsiktig och kontinuerligt arbete kring kompetensförsörjning i samverkan med de olika aktörerna.

Vad har ni fått för respons och reaktioner?
– Ett påtagligt stort tycker jag, konkretast från Lund som hängde på. Men också från andra inom vår sektor, som även de upplever behovet att utveckla kontakten med bibliotekarier-utbildarna. Fast egentligen är det väl nu som vi kan förvänta oss få reaktionerna, nu när vi har en modell som vi kan visa och diskutera. En idé vi har är att kanske biblioteksföreningen kunde anordna ett seminarium/webbinarium eller något i den stilen där vi presenterar projektet och dess resultat? Det vore ett sätt att också nå utanför lärosätesbiblioteken.

Vad har varit den största utmaningen?
– En av de största utmaningarna har nog varit pandemin och att inte kunna träffas fysiskt. Arbetsgruppen sågs fysiskt två hela dagar i början av höstterminen och det var påtagligt vilken skillnad det är att ses ”på riktigt”. Det blev helt andra diskussioner som flöt på lätt, vilket också var intressant att upptäcka. Det är också en utmaning att vara många om att skriva en rapport. Hur delar man upp arbetet och hur får man sedan ihop de olika delarna, (med kanske olika tilltal, skrivsätt etc…) till en helhet? En förutsättning för detta har varit det stöd vi fått av kommunikatören Jenny Palm på Chalmers bibliotek. Detta har varit en lärorik process i själva arbetsprocessen.

Hur känns det nu när projektet är klart?
– Nu ska det bli spännande att implementera modellen och börja arbeta utifrån den. Vi kommer säkert märka att det finns saker som behöver skruvas på, men att arbeta mer strategiskt och systematiskt med kompetensförsörjningsfrågor är efterlängtat så vi ser fram emot att prova modellen!

Foto: Violetta Kovacka