Som en del i Svensk biblioteksförenings valturné anordnade Svensk biblioteksförening och Tomelilla bibliotek ett panelsamtal om framtidens bibliotek.
Evenemanget, som ägde rum den 5 maj på Tomelilla bibliotek, är en del av turnén där föreningen reser runtom i landet för att träffa politiker, medlemmar och väljare – och för att stå upp för starka och fria bibliotek inför valet den 13 september. I panelsamtalet medverkade Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk bibliotekförening, Gunnel Olsson (C), ordförande för Kultur- och fritidsnämnden, Ingrid Bergh (V), andra vice ordförande i familjenämnden, Anna Sandegren (SD), förste vice ordförande i familjenämnden och Line Janson, bibliotekarie på Tomelilla bibliotek. Moderator var Alba Mogensen, kulturchef, Ystads Allehanda.
Samtalet tog avstamp i frågan om vad det egentligen innebär att biblioteket ska ”verka för det demokratiska samhällets utveckling” – som det slås fast i Bibliotekslagen.
– En fullvärdig demokrati fungerar bara om folkstyret är förankrat, om alla människor upplever det varje dag. Det är också därför jag tänker vi har en lag som lagstadgar biblioteket som ett demokratiskt rum. Det gör vi genom att tillhandahålla information, men det handlar också om att stärka litteracitet, att värdera information och förhålla sig till den. Och att stärka sitt demokratiska självförtroende, säger Janson.
Diskussionen kring bibliotekens demokratiska uppdraget är något som återkommer även hos Svensk biblioteksförenings medlemmar runtom i landet. Biblioteken gör otroligt mycket för och med samhället – och det är viktigt att uppmärksamma också politiker på bibliotekens viktiga roll, påpekar Ernhagen.
Starka bibliotek kräver finansiering
– Har vi inte starka och välfinansierade bibliotek så drar det isär samhället, säger Ernhagen, som också lyfter att situationen kring bibliotekens finansiering nu är tuff i många kommuner – framförallt i glesbygdskommuner. Det kan man se i rapporten Vid vägs ände?, utgiven tillsammans med Folkbildningsråden och Studieförbunden i samverkan.
Men hur viktigt är biblioteket egentligen i en kommunal budget? Alba Mogensen ställde frågan till politikerna som alla menade att biblioteket är en central plats på många sätt – den är en trygghetspunkt, viktig för demokratin, för läsandet och lärandet. Samtidigt menade Ingrid Bergh, från Vänsterpartiet, att finansieringen behöver säkras på statlig nivå.
– Jag hade gärna sett att det hade varit mer statliga finansering på grund av mellanskillnaden mellan kommuner. Det måste fortsätta vara den demokratipunkt det faktiskt är, säger Bergh.
Ernhagen lyfte även att nedstängningen av statens servicecenter påverkar biblioteken negativt eftersom allt fler uppgifter då läggs på biblioteken i kommunen. Hon lyfte även att regeringen nu satsar på bokinköp och läsning, men man har inte alltid kapacitet att faktiskt omsätta böckerna i verksamheten.
– Man är ofta duktig på att trolla med knäna, men det är inte hållbart. Urholkningen av budget har pågått under lång tid, och vi ser redan nu att man stänger ner på vissa ställen. I vissa kommuner kan det bli väldigt långt att åka till ett bibliotek. Man kanske inte heller har annan kultur att tillgå i sin närhet, så det får allvarliga konsekvenser, säger Ernhagen.
Otillbörlig påverkan
Diskussionen tangerade otillbörlig påverkan på bibliotek, alltså kontakter som uppfattas som befallande eller hotfulla, där utrymmet för bibliotekarier att fatta ett självständigt beslut om exempelvis bokinköp eller programverksamhet ifrågasätts. Anmälningarna om otillbörlig påverkan sker över hela landet och är främst riktat mot hbtq+-tematik, vilket Svensk biblioteksförening, Svenska PEN och Dawit Isaak-biblioteket i Malmö har larmat om.
– Det finns risk för självcensur, för vi måste ta ställning om det är ett evenemang vi kan ha på ett tryggt sätt. Då avstår man ibland, för att man inte har resurserna, svarar Janson.
De medverkande politikerna enades om att det är viktigt om att värna om principen om armlängds avstånd – alltså att politiken inte ska lägga sig i det konstnärliga innehållet i kulturverksamheter.
– Det är bibliotekariens arbete att göra urvalet, de är utbildade till det. Vi behöver stärka professionen i att vara starka i sig själva. Armlängds avstånd är det som gäller, markerade Ernhagen.
Skolbibliotek
Diskussionen berörde även situationen kring bemannade skolbibliotek där Skolinspektionen nu undersöker hur väl kommunerna lyckats med att implementera lagen om skolbibliotek som trädde i kraft 1 juli 2025. Svensk biblioteksförening har lämnat förslag på ett snabbspår för att regeringen ger ett treårigt anslag för en tillfällig magisterutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot skolbibliotek och att regeringen bör ge riktade anslag för en ökning av antalet utbildningsplatser inom biblioteks- och informationsvetenskap med 20 procent.
Hur ser förhoppningarna ut för framtidens bibliotek? Den 13 september väntar val i Sverige, och föreningen har därmed släppt en valplattform för att sätta biblioteksfrågorna på den politiska agendan.
– Jag hoppas att vi fortsätter att ha en stabil ekonomi och utvecklas i Tomelilla. Vi ska finnas här för alla, men att vi inte blir den här sista utposten där allt undanskuffas till, utan faktiskt får lova att jobba med det vi är bäst på, som medie- och informationsvetenskap och läsfrämjande, säger Janson.
Efter samtalet bjöds det på medlemsmingel i Tomelilla biblioteks jazzarkiv och diskussionen om hur framtidens bibliotek ska se ut fortsatte mellan snittar och bubbel på den skånska slätten.
Läs mer om vårt evenemang i Oskarshamn, den 28 maj, här.
Läs mer om vårt evenemang i Luleå, den 9 juni, här.
Stort tack till samtliga paneldeltagare och Tomelilla bibliotek!
