Under Mötesplats profession – forskning kommer bland annat Roland Paulsen, docent i sociologi och lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet, hålla en föreläsning på temat ”makten över sin profession”.
– Professionsnormer offras alltför enkelt för organisatoriska och ekonomiska krav. Det är bra att detta tema lyfts, säger Paulsen.
Han har bland annat skrivit böckerna Vi bara lyder, Arbetssamhället, Empty labor och Return to meaning.
Varför är just frågan om yrkesautonomi och handlingsutrymme så brännande i dagens arbetsliv?
– Eftersom ekonomisk styrning och ny teknologi tenderar att sätta agendan. Samt eftersom de flesta arbetsplatser inte organiseras demokratiskt.
Ser du att de utmaningar och förändringar som sker ute i samhället ser likadana ut oavsett vilken bransch eller profession man tillhör?
– Det nya är att även professioner i allt högre grad hotas av en rationaliseringsprocess som är lika gammal som kapitalismen.
En annan huvudtalare under konferensen är Åse Hedemark, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är aktuell med boken Den frivilliga läsaren: läsningens politik i Sverige efter 1945, som tar avstamp i maktperspektivet och historien för att belysa hur läsning styrs.
– Min första tanke när jag fick frågan att tala på temat var att detta är ett spännande och utmanande uppdrag som jag uppfattar i grund och botten handlar om hur mycket handlingsutrymme vi egentligen har. För mig väckte det också frågor om makt i ett vidare perspektiv. Vem har makten att definiera vad som är god läsning, vem som är den ideala läsaren och varför anses läsning vara viktigt? Det är frågor som jag har arbetat med i min forskning under många år, säger Hedemark.
Under sin föreläsning kommer hon bland annat att prata utifrån sin senaste bok och ge deltagarna en historisk och samtidspolitisk blick på läsandet.
– Jag kommer bland annat att presentera de fem dominerande rörelserna i läsningens politik efter år 1945 fram till idag och visa hur synen på läsare liksom synen på litteratur och läsning genomgått flera förändringar. Jag hoppas kunna ge nya perspektiv på sådant som ofta tas för givet i diskussioner om läsning och läsfrämjande arbete, säger Hedemark.
Hur kommer det sig att det fritidsläsning har blivit en fråga för politisk styrning?
– Genom att läsning kopplas till starka värden och anses ha ett slags transformativ kraft har det alltid varit politiskt intressant att styra vad, hur, och när människor läser. Spänningen mellan frivillighet och styrning är just det som boken handlar om, säger hon.
När vi blickar framåt mot framtidens läsfrämjande arbete menar Hedemark att det är avgörande att reflektera över vilka normer vi skapar.
– En viktig insikt är att läsningens politik har förändrats över tid, men att vissa föreställningar har varit förvånansvärt stabila. Läsningens politik skapar normer och ideal för läsning. Att inte leva upp till de normerna – som läsare eller så kallad icke-läsare, som förälder eller som medborgare – får konsekvenser för människors liv. För mig är det en viktig lärdom också för framtidens läsfrämjande arbete, det vi säga att vi behöver reflektera över vilka ideal vi förmedlar, säger Hedemark.
Målet med föreläsningen är att lämna deltagarna med nya insikter och stärkt yrkesstolthet.
– Jag hoppas att de lämnar salen med nya frågor snarare än färdiga svar. Kanske att de börjar fundera över sådant som ofta tas för givet; varför vi talar om läsning som vi gör, vilka värden vi kopplar till läsning och hur vi som professionella kan förhålla oss till dessa föreställningar. Jag hoppas också att de känner sig stärkta i betydelsen av sitt eget professionella omdöme, säger hon.
Anmälan till Mötesplats profession – forskning
Nu har anmälan öppnat till årets konferens på temat ”Makten över biblioteken – makten på biblioteken”. Årets konferens går av stapeln i Uppsala 5–6 november 2026.
Säkra din plats senast den 22 oktober – varmt välkommen med din anmälan!
