Biblioteksbladets temanummer om Ukraina har väckt ett internationellt intresse. Numret uppmärksammades i schweiziska huvudstaden Bern genom en utställning med bilder från temanumret, och en konferens om hur ukrainska bibliotek och kulturliv påverkas av Rysslands anfallskrig.
– Det är väldigt glädjande att få prata om detta angrepp som inte bara är ett ryskt försök att stjäla ukrainskt land utan också – vilket långtifrån alla känner till – utgår från ett förnekande av Ukrainas rätt till sitt eget språk, sin kultur och historia. Det känns extra meningsfullt att göra det i ett internationellt sammanhang, säger Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson, som var på plats i Bern i förra veckan då konferensen ägde rum.
Biblioteksbladets temanummer om Ukraina, som publicerades i maj, bygger på en resa till norra Ukraina som Eriksson gjorde i slutet av mars tillsammans med fotojournalisten Åke Ericson och tidigare biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar.
Enligt Eriksson berör kriget i Ukraina även svenska bibliotekssektorn.
– Rysslands aggression i Ukraina har redan fått efterverkningar på alla nivåer här i Sverige, och det direkta hot landet utgör kommer vi att tvingas leva med under överskådlig tid. Om biblioteken vill ha betydelse i samhället måste de alltså förhålla sig till detta, och det var bland annat därför som det kändes viktigt att göra temanumret om hur ukrainska bibliotek drabbas och agerar. Jag hade förmodligen resonerat likadant om jag gjort en tidning för brandmän eller sjuksköterskor, säger Eriksson.
Starkt mottagande i Bern
Bakom evenemanget i Bern står organisationen Ukraine Culture Network (UCN) och Kornhaus-biblioteken i Bern. På plats var även Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen och Josefine Hellroth Larsson, sakkunnig och projektledare på föreningen.
Reaktionerna på utställningen med foton från Ukraina, tagna av Åke Ericson, väckte entusiasm hos besökarna, berättar Eriksson.
– Förklaringen är inte bara att Åke Ericson är en skicklig fotograf, utan också att själva greppet är rätt unikt; vi pratar sällan om Ukrainas bibliotek, litteratur och språk är vi pratar om det ryska anfallskriget.
Bibliotekens utsatta position i kriget
Det har gått mer än ett halvår sedan numret om Ukraina släpptes, och en hel del har hänt sedan dess. Hur ser då Eriksson tillbaka på numret i dag?
– Situationen har helt klart förvärrats. Ukraina är under stark press från USA, situationen vid fronten är kritisk och de ryska luftangreppen blir allt mer våldsamma, och de kommer tätt. Ukraina-numret är, som all annan journalistik, en spegling av sin specifika period, men av allt att döma verkar ändå ha aktualitet ett bra tag till. Kort sagt ser jag tillbaka på numret med den stolta känslan av att ha gjort något bra, säger han.
Från besöket i Bern tar han med sig en glädje av att mötas och prata, men också en insikt om att biblioteken, språket och litteraturen har en väldigt utsatt position i just kriget i Ukraina.
Hur kan då bibliotekssektorn fortsätta att stötta bibliotek i kris och krig, som i Ukraina? Under ett samtal ställde Eriksson just den frågan även till författarna Andrej Kurkov och Kateryna Yehorushkina, och han själv menar att svaret är tudelat.
– Till att börja med är det en hjälp – inte bara de ukrainska biblioteken utan för hela landet – om man faktiskt försöker sätta sig in i bakgrunden till den fullskaliga invasionen. ”Läs non-fiction”, sa Kurkov och framhöll böcker som Anne Applebaums ”Röd hungersnöd”, ”Porten till Europa: Ukrainas historia” av Serhii Plokhy och ”Den blodiga jorden – Europa mellan Hitler och Stalin” av Timothy Snyder. Sedan skulle jag själv vilja hitta ett sätt att finansiera ukrainska biblioteks inköp av böcker från ukrainska bokförlag, säger han.
Du kan även stötta biblioteken Ukraina genom de insamlingar och samarbeten organisationen IBBY Sverige har med Ukraina, samt även för Palestina. Svensk biblioteksförening stöttar båda insamlingarna. Läs mer och stötta IBBY Sveriges arbete via deras webbplats.
