Nu ger Svensk biblioteksförening ut de internationella biblioteksmanifesten på nytt, de har fått ny form och förnyat innehåll. Tillsammans utgör de en global plattform för bibliotekens roll i samhället, yttrandefrihet, tillgång till information och hållbar utveckling.
De uppdaterade manifesten visar hur bibliotek, oavsett land och bibliotekstyp, kan vara en kraft för demokrati, delaktighet och kunskap.
– I vår nya utgåva håller vi oss enbart till de internationella manifesten. Om man vill läsa deklarationer eller andra av IFLA antagna dokument hänvisar vi till IFLA:s webbplats. Där finns de oftast även i svensk översättning. Manifesten har en särställning i tyngd och är mer långlivade. Därför vill vi ge ut dem i samlad form, säger Jenny Nilsson, sakkunnig på Svensk biblioteksförening.
De tre uppdaterade manifesten är:
- IFLA/Unesco:s folkbiblioteksmanifest (2023)
- IFLA/Unesco:s skolbiblioteksmanifest (2025)
- IFLA:s internetmanifest (2024)
Uppdateringarna visar hur snabbt bibliotekssektorn utvecklas i takt med digitalisering, nya medievanor och förändrade samhällsbehov. Manifesten kopplar samman bibliotekens arbete för FN:s globala mål och Agenda 2030, samtidigt som de lyfter bibliotekens roll i den lokala demokratin. De understryker att fri tillgång till kunskap och information är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett öppet samhälle.
– Kopplat till manifesten tar sedan IFLA i de flesta fall fram riktlinjer som ger mer guidning för det praktiska biblioteksarbetet. Manifesten, som även Unesco står bakom, ger underlag för beslutsfattare och lagstiftare i de enskilda medlemsländerna. Det är till exempel tydligt i den svenska bibliotekslagen att IFLA/Unesco:s manifest funnits med i förarbetena, säger Nilsson.
IFLA/Unescos skolbiblioteksmanifest
Den uppdaterade versionen speglar den snabba utvecklingen inom teknik, samhälle och utbildning. Manifestet fungerar som en vägledning för beslutsfattare att förstå skolbibliotekens arbete med att främja kvalitet, delaktighet och ett inkluderande lärande för alla elever.
IFLA/Unescos folkbiblioteksmanifest
Den nya upplagan tar hänsyn till tekniska och samhälleliga förändringar så att manifestet fortsätter att spegla folkbibliotekens verklighet och uppdrag i dag.
IFLA:s internetmanifest
Biblioteken verkar för ett internet som sätter människan i centrum, där tekniken används för att stärka rättigheter, delaktighet och utveckling. Fri och jämlik tillgång till information är en grundläggande förutsättning för demokrati, lärande och samhällsutveckling. IFLA:s Internetmanifest lyfter principerna för ett öppet och rättighetsbaserat internet, och understryker bibliotekens aktiva roll i att värna dessa värden.
Stöd i både strategi och vardag
För biblioteken kan manifesten användas som stöd i flera sammanhang: i biblioteksplaner, i dialog med beslutsfattare och som grund för internationellt samarbete. De bidrar också till att synliggöra bibliotekariens professionella roll som expert inom medie- och informationskunnighet, MIK, läsfrämjande och digital delaktighet.
Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället.
— ur IFLA/UNESCO:s folkbiblioteksmanifest
Tillsammans utgör de internationella biblioteksmanifesten en gemensam röst för fri kunskap, mänskliga rättigheter och hållbar samhällsutveckling. De visar hur bibliotek världen över bidrar till en demokratisk framtid.
