Tillsammans med 28 företrädare för lärosätesbibliotek i Sverige försvarar Svensk biblioteksförening den akademiska friheten i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
”Den akademiska friheten är under attack och det handlar inte bara om den enskilda forskarens rätt att tycka och tänka. Akademisk frihet är en strukturell förutsättning för att ny kunskap överhuvudtaget ska kunna uppstå. Det är den friheten som gör att forskare kan ifrågasätta det givna, utveckla nya teorier genom att ställa nya frågor – och därmed bidra till samhällets utveckling. Regeringens nyligen presenterade direktiv till en utredning om individuell akademisk frihet kunde därför inte komma vid en bättre tidpunkt. Ett fritt lärosäte består dock av många komponenter, inte bara fria forskare.
Fri forskning är beroende av stödfunktioner. Lärosätesbiblioteken är den basinfrastruktur som skapar förutsättning för att den akademiska friheten över huvud taget ska kunna utövas. Högskolagens 1kap. 6 § stadgar att den akademiska friheten har tre beståndsdelar: att forskningsproblem fritt får väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras. Trumps vilja att styra forskning visar nu hur enkelt dessa friheter kan berövas institutioner och forskare, och hur hans politik påverkar forskningen globalt.”
Läs hela debattartikeln i Göteborgs-Posten här.
Foto: Bild på Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk bibliotekförening och Morgan Palmqvist, styrelseledamot i Svensk biblioteksförening.
