De senaste tre åren har regeringen beslutat att dela ut långt över en miljard kronor i litteraturstöd för inköp av skönlitteratur till svenska skolor, och därutöver hundratals miljoner i stöd till inköp av läromedel.
Det är givetvis väldigt värdefullt, inte minst för de skolor som fortfarande arbetar med att bygga upp sina skolbibliotek. Men det finns flera hakar med stödet, där den kanske största är att pengarna bara får gå till tryckt litteratur.

Det finns mängder av elever som behöver tillgång till e-böcker för att kunna läsa. Det handlar om lyssningsläsning eller om att lyssna på boken samtidigt som man läser den tryckta versionen. Man kan också behöva zooma i en e-bok på grund av nedsatt syn. Men just de här eleverna, som behöver anpassningen, inkluderas inte i det statliga stödet. Det för mig tillbaka till frågan i rubriken: Är en bok en form eller ett innehåll? För det är uppenbart inte självklart om en bok främst är en betydelsebärande text- och bildmassa, en tryckt produkt eller en elektronisk fil gjord att läsa eller lyssna på med hjälp av en elektronisk enhet.
Å ena sidan kan man tycka att det självklart är innehållet som är det viktiga, att text och bilder är det som bär betydelse. Men så blir det å andra sidan, som i exemplet med litteraturstödet här ovan, som om det är den tryckta fysiska artefakten som är överordnad exempelvis alla läsares tillgänglighetsbehov. I Norge finns ett embargo som gör att nysläppta böcker inte får läggas upp på strömningstjänster för ljudböcker förrän ett år efter att de släppts som tryckt bok. Det är ännu ett exempel på att form är viktigare än innehåll.
För att inte tala om hur prismodeller och ersättningar skiljer sig åt mellan tryckta böcker och e-böcker. Å ena sidan statens ansvar för stöd till författare, översättare och illustratörer genom biblioteksersättningen för tryckta böcker. Å andra sidan att det är biblioteken som helt står för kostnaden för utgifterna gällande e-böcker.
Staten [bör] kunna ta ett helhetsansvar i e-boksfrågan och utreda hur man skapar ett system som på bästa sätt stöttar biblioteken.
Systemet för e-böcker behöver uppenbart förändras. Men hur ska det gå till?
En väg framåt kanske kan vara den nationella organisering som Kungliga biblioteket kommer att föreslå genom sin utredning om en nationell e-boksplattform den 1 december. Om en majoritet av de svenska folkbiblioteken går samman för att hantera en plattform kommer de också att kunna förhandla med förlagen om ersättning och utbud i stor skala. De blir, som bibliotek ska vara, en kraft för förändring.
Men det kommer inte att vara tillräckligt. När tillgänglighetsdirektivet börjar omfatta e-böcker den 1 januari har Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, inte längre lagstöd för att läsa in talböcker i samma utsträckning som tidigare. Detta eftersom förlagen ska producera tillgängliga e-böcker redan från start, som biblioteken förväntas köpa in som en del av sitt löpande medieinköp. Idag har inte alla kommuner möjlighet att erbjuda e-bokslösningar av kostnadsskäl, och väldigt många andra har en begränsning i några få e-böcker som tillåts lånas under en månad. Därför undrar jag hur tillgången till litteratur kommer att se ut för den som idag är beroende av Legimus för att kunna läsa i stor skala, särskilt innan en nationell e-boksplattform finns på plats.
Med dagens alla möjliga sätt att sprida innehållet borde möjligheten att ta del av litteratur vara större än någonsin.
Svensk biblioteksförening anordnar under hösten tre dialogträffar där våra medlemmar får ställa frågor till MTM om hur anpassningen till den nya lagstiftningen påverkar dem. Det är välbesökta träffar med över hundra personer anmälda till vardera träff. Förhoppningsvis leder det till en del klarhet, även om många frågor återstår att lösa.
Även om tillgänglighetsdirektivet kommer från en EU-förordning som är tvingande för Sverige, skulle staten ändå kunna ta ett helhetsansvar i e-boksfrågan och utreda hur man skapar ett system som på bästa sätt stöttar biblioteken. Det kommer jag och Svensk biblioteksförening att fortsätta arbeta för.
En bok är en bok är en bok. Både form och innehåll. Och med dagens alla möjliga sätt att sprida innehållet borde möjligheten att ta del av litteratur vara större än någonsin. Vi behöver ett hållbart system för e-böcker för att se till att det blir så.
/Josefine Hellroth Larsson,
sakkunnig och projektledare, Svensk biblioteksförening.