Svensk biblioteksförening ser tre viktiga satsningar på biblioteken som kommande regering bör satsa på för att stärka läskunnigheten i hela befolkningen. Det skriver föreningens ordförande och generalsekreterare i en debattartikel.

I den nyvalda riksdagen finns ett brett stöd för läsning och läsfrämjande. Enligt Svensk biblioteksförenings kartläggning av partiernas bibliotekspolitik, finns det även en parlamentarisk majoritet för en statlig förstärkning till folkbiblioteken.

Svensk biblioteksförening ser tre viktiga satsningar på biblioteken som kommande regering bör satsa på för att stärka läskunnigheten i hela befolkningen.

  1. Inför ett permanent, statligt utvecklingsstöd till folkbiblioteken. Varje kommun ska enligt lag ha ett folkbibliotek som arbetar med läsfrämjande, bildning och kultur. Dessa folkbiblioteksverksamheter har väldigt olika förutsättningar att verka, beroende på hur kommunens ekonomi och geografi ser ut. Genom ett permanent statligt utvecklingsstöd, likt Stärkta biblioteks som fanns 2019 till 2023, finns det större möjlighet för alla folkbibliotek att utvecklas med digitalisering och förändrade krav på verksamheten.
  2. Gör om inköpsstödet för litteratur i skolan till ett litteraturfrämjande stöd. 2026 får förskolor och skolor 550 miljoner kronor för inköp av litteratur. Det fyller hyllor i läshörnor och skolbibliotek, men ger ingen möjlighet för pedagoger och bibliotekarier att arbeta med litteraturen. Svensk biblioteksförening vill att stödet ska bli ett litteraturfrämjande stöd, som utöver inköp även kan användas för till exempel författarbesök och läsfrämjande insatser kopplat till de inköp som görs för att stärka hela den litterära kedjan – från författare till läsare.
  3. Säkerställ statens ansvar för den tillgängliga läsningen. Vid årsskiftet börjar tillgänglighetslagen gälla för e-böcker, vilket innebär att en e-bok ska vara tillgänglig för personer med en läsnedsättning vid publicering. Det för över ansvaret för utlån av tillgängliga medier från Myndigheten för tillgängliga medier till biblioteken, och med ansvaret även kostnaderna. Varken skol-, folk- eller lärosätesbiblioteken har i dagsläget de resurser som krävs för att kunna ge sina låntagare med läsnedsättning det stöd de förväntas enligt bibliotekslagen. Regeringen måste snabbt utreda hur staten kan ta sitt ansvar för att alla har tillgång till litteratur på biblioteken.

Debattartikeln är signerad Helene Öberg, ordförande och Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening. Läs debattartikeln i sin helhet, publicerad i Altinget 13 oktober.

Till debattartikeln