När samhället drabbas av en kris ska information finnas där människor finns. I Helsingborg har stadens tio bibliotek, tillsammans med kontaktcentret, fått en ny och avgörande roll som informationspunkter – platser dit invånare kan vända sig för att få tillförlitlig information när de digitala kanalerna ligger nere.
Vid en samhällsstörning eller ett längre strömavbrott är tillgången till korrekt och aktuell information avgörande. Helsingborgs stad använder i vanliga fall webbplats, sociala medier och andra digitala kanaler för att nå ut till invånare. Men när dessa inte räcker till blir biblioteken en del av stadens krisberedskap – trygga, bemannade mötesplatser där invånare kan få svar, stöd och vägledning direkt från kommunen. Karin Ahlstedt är bibliotekschef i Helsingborg och hon säger att det är ett sätt för biblioteket att bidra till ett tryggare och mer motståndskraftigt Helsingborg.
– Genom att göra Helsingborgs 10 bibliotek till informationspunkter vill vi säkerställa att invånare och besökare alltid har tillgång till viktig och tillförlitlig information – även om de digitala kanalerna tillfälligt inte fungerar. Biblioteken är naturliga samlingsplatser i staden med ett stort förtroendekapital, så det känns som en klok och viktig väg att gå, säger Ahlstedt.
Rent konkret innebär det här att biblioteken stärker sin beredskap i staden. För bibliotekspersonalen handlar det inte om att svara på alla frågor, utan om att synliggöra och förmedla den information som kommunikationsenheten tagit fram.
– Det kan vara så enkelt som att sätta upp en affisch i ett fönster eller använda en trottoarpratare utanför entrén. Vi har också ett aktiveringskit med tydlig skyltning som visar att biblioteket fungerar som en informationspunkt. För invånarna innebär det en extra trygghet – att det alltid finns en fysisk plats att vända sig till för att få korrekt information, även när det digitala inte fungerar, säger hon.
Biblioteken är sedan länge viktiga delar av samhällets infrastruktur – öppna, tillgängliga och trygga platser där människor möts. Nu får de i Helsingborg också en tydligare roll i stadens krisberedskap.
– Att vi stärker bibliotekens roll i stadens beredskap känns både naturligt och viktigt, säger Ahlstedt.
Hon beskriver satsningen som ett sätt att använda befintliga resurser på ett smart och ansvarsfullt sätt. För henne är initiativet också en symbol för något större.
– Det visar att bibliotek verkligen kan vara en trygg punkt när samhället behöver det som mest, och att vi tillsammans bidrar till ett mer motståndskraftigt samhälle. I en tid präglad av osäkerhet, krig och kris blir kulturens och litteraturens kraft avgörande – inte bara för att bevara vår mänsklighet och förståelse för varandra, utan också som ett sätt att upprätthålla en känsla av normalitet och sammanhang när världen omkring oss skakar, säger hon.
Det är allt fler kommuner i Sverige som definierar sina bibliotek som samhällsviktiga, exempel på två kommuner är Härnösands bibliotek samt Västerås bibliotek.
Svensk biblioteksförening har tidigare uppmärksammat att även Lund har gjort elva av stadens bibliotek till informationspunkter.
– Som bibliotek har vi en uttalad roll i den civila delen av totalförsvaret. Tillgång till information är en rättighet och en förutsättning för delaktighet i samhället, och extra viktigt vid en kris eller samhällsstörning. Våra bibliotek utgör också trygga, välkomnande och tillgängliga samlingspunkter i hela kommunen. Därför känns det naturligt att de vid behov även utgör informationspunkter och även mötesplatser vid händelse av kris, säger Emma Lang Åberg, enhetschef Gemensamma resurser, Folkbiblioteken i Lund.
Svensk biblioteksförenings expertnätverk för bibliotekens roll i totalförsvaret har gett ut en verktygslåda för bibliotekens arbete med att planera inför, och i händelse av, kris, höjd beredskap och krig.
Fotograf: Rickard Johnsson.
